Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ?Rum för barn?. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan.

Syftet med denna studie är att studera huruvida det vidgade textbegreppet kan skapa ett samarbete mellan bildämnet och svenskämnet. I studien har jag även undersökt om synen på det vidgade textbegreppet skiljer sig åt mellan bildlärare och svensklärare. Jag har även studerat om synen på det vidgade textbegreppet skiljer sig åt mellan den ämnesdidaktiska litteraturen för bildämnet respektive svenskämnet. När jag undersökt detta har jag intresserat mig för Pierre Bourdieus tankar om högt och lågt inom kulturen. Med begreppet högt och lågt menas att det finns en kulturell hierarkisering inom kulturen som bibehåller kulturella skillnader mellan olika konstarter och uttrycksformer och som en följd av detta mellan olika klasser i samhället.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

Syftet med min studier att -ur ett musiketnologisk och mentalt perspektiv- beskriva både hur musik och samhälle påverkar mitt val av musikskapande. Att för att förstå vad som skiljer en jamaikansk artist från en popartist.?Genom att göra reflektioner av mina tidigare erfarenheter samt studera Jamaika och dess musikscen vill jag ta reda på vilka faktorer som påverkar artisternas val av ut- tryck.Jag ville även ta reda på hur min syn på kulturen ändras när jag verkar och lever i lan- det. Som europeisk dancehall artist är det viktigt att kunna möta den kritik som upp- står vid utövandet av en kultur som anses vara drogliberal, homofobisk, aggressiv och sexistisk. Det är viktig för europeisk verkande kulturarbetare inom genren att ha bra självkänsla och stärka sitt uttryck.

I mitt examensarbete till landskapsarkitekt har jag valt att göra en fallstudie utifrån begreppet Urban Wilderness. Som studieobjekt har jag valt en plats i Lund som kallas Holmbergska tomten. Holmbergska tomten är en ca 1,5 hektar stor ödetomt. Platsen har en historia som sommarnöje och trädgårdsmästeri. Sedan början av 70-talet, då staden köpte tomten, har vegetationen på platsen fått utvecklats fritt utan skötselåtgärder - förutom att man tagit ned sjuka och döda almar det senaste årtiondet. Det har lett till att platsen fått en vild karaktär, med gamla stora träd, sly, snåriga buskar och ett mycket vackert fältskikt med överdådig vårblomning.

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

ABSTRACTThis thesis contains a partial edition of a previously unpublished manuscript, De lapidibus et gemmis (MH 59, Lund University Library). The manuscript was probably written in the late XVth century and consists of five parts. Part 1 (ff 1r-1v) and 2 (ff 2r-14r) are written in Latin, part 3 (ff 14v), which is probably later than the rest of manuscript (XVI century?), in German, part 4 (ff 18r-33r) in Latin (some smaller passages in Swedish), part 5 (ff 34r-34v) in Latin and Swedish. The manuscript was written by at least two hands, probably more.I have chosen to examine and edit part 2, ff 2r-14r, which I have identified as a partial transcript of the franciscan Bartholomeus Anglicus encyclopedic work De proprietatibusrerum, probably written between 1230 and 1260.

The aim of this thesis is to examine the historical use of "poison cabinets", or restricted shelves, in Swedish libraries. Drawing upon the theories of Mary Douglas and Michel Foucault, it also seeks to sketch a cultural and ideological context of the practice; with the emphasis on social or mental hygiene, and disciplinary aspects. Through qualitative interviews as well as digitalized recordings of librarians active during the first half of the 20th century, actual examples of poison cabinets are presented. A closer examination is conducted of past collections at Lund University Library, and two large public libraries situated in Växjö and Sigtuna. The essay also investigates views on library censorship, controversial literature, and other related subjects reflected in th elibrary press during the period 1916-1979.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

The aim of this Master's thesis is to examine the ways in which culture and cultural policy are being articulated in the process of Lund's application to become Sweden's European Cultural Capital of 2014.I have used Dorte Skot-Hansen's three cultural political rationalities: the humanistic-, the sociological- and the instrumental rationality, as well as and Jenny Johannisson's extension of those into three cultural-political discourses, as sensitizing concepts in my analysis. The questions raised are: How are the three rationalities/discourses articulated in the chosen central documents and in the process surrounding them? Which themes and arguments dominate the chosen documents?The main objects of my study have been four texts that have been produced in the applicationprocess: a Prestudy, a Plan of action, a Broschure and a Cultural policy. Along with them local political protocols, newspaper articles and other related material have been used. The research method applied was a qualitative eclectical textual analysis with emphasis on the content and on tracing the way the rationalities were expressed in the material.The rationalities were all found to be articulated in the four texts.

Work is an important part of the lives of humans, fulfilling several functions; it establishes possibilities to interaction and to feeling as belonging to a context, it gives structure to time and space, creates common goals and it leads to a general well-being in individuals. For the well-being of employees it is essential with recuperation in a pleasant environment where you under relaxing and informal forms have a chance to interact with colleagues. The aim of this study was to investigate to which extent the employees of Tetra Pak Packaging Material AB at Tetra Pak in Lund experience that the informal communication during the coffee-break contributes to their well-being. The aim was also to distinguish if this potential well-being effects how the employees experience how work in general makes them feel. The hypothesis of the study is that the coffee-break effects the well-being in a positive way, and that it has a positive effect on how work in general makes the employees feel.

Sverige är ett litet och relativt okänt land men tackvare IKEAs framgångar, och att det i dagsläget finns IKEA-varuhus i de flesta länder, förknippar många människor i utlandet numera Sverige med IKEA. Vi kände därför att det var en intressant utmaning att skriva om ett företag som är välkänt världen över och som de flesta kan relatera till. Vi undersöker i denna uppsats om det är möjligt att bevara en stark företagskultur och bortse från kulturella skillnader. Vi studerar även om IKEA-kulturen är lika stark i Italien som i Sverige, eller om det är ?corporate bullshit?.