Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller Kulturellt och socialt.

Dagens huvudrubrik: Den nya trädgårdstrenden är här! Medietrenden är tydlig; trädgården har blivit populärkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmässor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. Trädgården framställs i populärpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus där utseende och form framhålls, något som ofta baserar sig på marknadsekonomiska incitament. Trädgården som ?trendig? är en bild som inte sällan bekräftar den allmänna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man så vill, om trädgården som en förlegad eller gammaldags företeelse.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det är i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Frågeställningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen på kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? Nämns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur långt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgår huvudsakligen från ett socioKulturellt perspektiv på lärande med betydelsen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett Kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare Kulturellt redskap, språket, utgör grund för att tänka kring och förklara det sammanhang där de verkar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ textanalys utifrån hermeneutisk tolkningsansats.

Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, Kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap.

Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll.

Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och Kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, Kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Med ett ökat antal multinationella företag med anställda från hela världen ökar också antalet barn som under sin uppväxt flyttar runt i olika länder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att växa upp i flera olika länder och hur man ser på sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling är något alla går igenom. Forskning visar att om man under uppväxten ofta byter Kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt när det gäller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppväxt och upplevelser som TKC.  Uppsatsen presenterar deras berättelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att växa upp i främmande kulturer men också hur den kulturella identiteten ifrågasätts när man som ung vuxen återvänder till sitt passland.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ?läser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett Kulturellt perspektiv studera hur den verkställande chefens inställning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförändring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förståelse för hur de tre parametrarna kan påverka ledarens handlingar i process, mål och resultat av förändringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef närmast de anställda och samtliga har genomfört en organisationsförändring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkställande chefens inställning till parametrarna påverkar hens chefsarbete vid en organisationsförändring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende på vilken parameter som är mest betydelsefull för individen. Vad den verkställande chefen värderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, inställning och auktoritet..

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Abstract:According to the curriculum of the Swedish school the pupils should develop their historical consciousness. The aim of this study was to find out which pupils develop this consciousness by listing to an historical novel, talking about that book and writing stories. The study went on for four weeks and the subject of the teaching was the Middle Ages. 28 pupils took part and a variety of methods were used: 1: questionnaire about the lives of the pupils, 2: Making observations of their attitude to the teaching and 3: story writing. The results show that the social background does not influence the development of an historical consciousness.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Den allra första gången jag kom i kontakt med den franska sångerskan Edith Piaf var när jag var liten. Jag förstod inte vad hon sjöng om men hörde på hennes röst att det var något alldeles speciellt. Som sociologistudent och med de sociologiska begreppen i bagaget upptäckte och upplevde jag Piaf på ett annat sätt, i Mills bemärkelse, problematiken mellan det biografiska och det historiska.Uppsatsens frågeställning hur en aktör kan överskrida på förhand givna omständigheter, besvaras med hjälp av analyser av Edith Piafs liv. Piaf rörde sig under sin livstid upp och ner eller fram och tillbaka i ett polariserat artistliv i trettiotalets Paris och passade därför bra som studieobjekt för uppsatsen. Teorier och tankar kring att röra sig i, samt att delta i att skapa nya strukturer appliceras på Piaf.

I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två Kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter.