Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta.

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu?s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning Läsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att få fördjupad kunskap om lärares förhållningssätt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt var ett kulturellt förhållningsätt till lärande där dialog och samspel har stor betydelse. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, då vi ville få en djupare förståelse för lärares förhållningssätt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

AbstractPurpose:The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm?s original market.Methodology/approach:The study is a single case study which examines one firm?s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.Findings:The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model?s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model.

Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende.

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Frida Stéenhoff använder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. Utgångspunkten är föreställningen om att de ersättande stilfigurerna används vid tabubelagda ämnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stämmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen även hänsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktärernas värderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff använder en mängd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

Denna uppsats handlar om lärare som har kommit till Sverige i vuxen ålder, utbildat sig här och är yrkesverksamma instrumentallärare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte är att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallärares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lämnar sina hemländer bakom sig. En del av det som de tar med sig från sin uppväxt i hemlandet, t.ex. språk, utbildning osv.

Länge har teoretiker intresserat sig för hur människan kommunicerar känslor. Men kommunikation via icke-lingvistiska röstuttryck är ett relativt nytt forskningsfält, där ytterst få studerat ämnet utifrån ett kulturellt perspektiv. Tidigare har aldrig så många som arton emotioner undersökts i en studie om igenkänning av tvärkulturella icke-lingvistiska emotionella röstyttryck. Syftet med studien är att undersöka om arton emotioner uttryckta av aktörer från andra kulturer går att identifiera. Fyrtio deltagare har i två skilda experiment bedömt emotionen bakom sammanlagt 427 röststimuli från Indien, Kenya, Singapore och USA.

TitelGP.se - Om publiken själv får väljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnäsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVårterminen 2011SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vad som karaktäriserar detredaktionella innehåll som publiken väljer att dela från gp.se.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialAnalysen har genomförts på innehållet i 280 artiklar som publicerats pågp.se och därefter delats på Facebook. Analysenämnar förklara vad som är generellt för det innehåll som delas samt hur detta står i relation till redaktionell nyhetsvärdering och teorier om användarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat Vår studie visar att besökarna på gp.se delar innehåll som handlar om politik, olyckor och brott. Det är dessutom innehåll som i stor utsträckning har lokal anknytning. Innehållet skildras på ett sätt som ligger geografiskt, kulturellt och normativt nära publiken. Utöver detta är delningarna i viss utsträckning beroende av uppseendeväckande innehåll.En stor del av innehållet som delas är politiskt, ett innehåll som i vissa fall står för ett stort antal delningar i relation till besökare.

The key elements of sourdough fermentation are the presence of active lactic acid bacteria (LAB) and yeast. Sourdough fermentation originates from the ancient Egypt. One theory concerning its onset states that a portion of bread dough was set aside to be baked at a later date and started to ferment spontaneously.Sourdough may contain a wide variety of microorganisms, mainly dominated by LAB and yeast. There are over 50 species of LAB that has been identified in various sourdoughs and more than 20 species of yeast. Sourdough fermentation has been shown to have various impacts on baked cereal good, most of which are attributed to LAB.This study addresses some effects of LAB from fermented milk products in sourdough and sourdough bread.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.