Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other?s.

The new Swedish Companies Act allows Swedish companies to issue two instruments that were previously prohibited: mandatory convertibles and participating debentures. The aim of the thesis is to conduct a cross sectional study of Swedish corporate hybrid securities, especially in the light of the new Companies Act. The cross sectional study also includes areas such as credit rating, accounting and tax. The thesis concludes that it is possible, under Swedish law, to issue corporate hybrid securities that qualify for both high equity credit and tax deductible interest payments. The use of certain hybrid provisions are, however, restrained by Swedish company law.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhåller sig på den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför något nytt på denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebär att investera i equity crowdfunding och även eventuella förväntningar på utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktär på den informella riskkapitalmarknaden, där premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig från tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur på området informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna på den informella riskkapitalmarknadens kan karaktäriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affärsänglar. För att kunna analysera motiven och förväntningarna på investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation använts.

Bakgrund: Studier har visat att småföretag spelar en mycket viktig roll i dagens samhälle. Framförallt är det de snabbväxande företagen som förefaller vara särskilt viktiga för sysselsättningen och dessa företag har under sin utvecklingsfas ofta ett mycket stort behov av extern finansiering för att utvecklingen ska kunna fortgå. Ett stort problem på senare år är att småföretagen stöter på ökade problem med traditionell bankfinansiering, vilket särskilt drabbar företag med litet eget kapital och som sitter på begränsade säkerheter. Ett bra exempel på detta är teknikföretag. När inte längre bankfinansiering är tillgänglig, söker dessa företag andra vägar där extern ägarfinansiering ofta blir en nödvändighet.

En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s.