Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förändra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förändringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgångsrikt. Ändringen skulle göras utifrån ett bestämt koncept, ?ledare som förebild?. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda på hur den påverkat deras yrkesutövning.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare.Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer.

Utvecklingen i det svenska jordbruket har de senaste åren gått mot en allt mer kapitalintensiv produktion. Företagen blir större och för att finansiera tillväxten krävs externt kapital. Utlåningen till lantbruket har under de senaste åtta åren fördubblats. Värdet på en modern anläggning för mjölkproduktion är beroende av att den används för mjölkproduktion och är knuten till den plats där den uppförs. Detta innebär att andrahandsvärdet för investeringen är lågt och det blir svårt att avveckla i förtid för lantbrukaren som belånat sin fastighet för att erhålla nödvändigt kapital.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag ? i detta fallföretaget Scania CV AB ? genom sina officiella intern- och kundtidningar i olikaländer förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand.Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningaranalyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval avartiklar ? både text och bild ? och tidningarnas grafiska kommunikationanalyseras.Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stortutrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs itidningarna sägas förmedla företagets corporate brand.

Uppsatsen undersöker om varumärkesbyggande investeringar definierade som marknadsföringsutgifter har en positiv effekt på företags lönsamhet och genererat aktieägarvärde.  Det är viktigt för företag med konkreta bevis på sambandet mellan marknadsföring, lönsamhet aktieägarvärde för att optimera resursallokering och för att marknadsförare ska kunna hävda sin nytta i företaget.  Marknadsföringsinvesteringar förväntas bland annat förbättra produkters upplevda kvalitet och därigenom skapa utrymme för större marginaler samt möjliggöra differentiering från konkurrensen. Sambandet testas genom att undersöka fem svenska företag.  Vi jämför deras marknadsföringsutgifter med fyra nyckeltal som speglar på lönsamhet och aktieägarvärde. De resultat som kan säkerställas statistiskt visar att marknadsföringsutgifter har en negativ effekt på företags bruttomarginal och räntabilitet på eget kapital..

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.

Det har under en lång tid i Sverige funnits ett intresse av att minska på lagernivåerna. I samband med den ekonomiska krisen på 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare även LEAN production. Dessa filosofier spädde på intresset för att minska på lagernivåerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förändring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre.Synen på lager skiljer sig dock åt mellan olika forskare.

SammanfattningI dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag.Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

Efter att värnplikten lades vilande har försvarsmaktens nya personalsystem med frivilligt anställd personal skapat en hel del utmaningar. Tidigare har en konstant tillströmning av unga soldater och sjömän säkerställt personalbehoven till både soldat- och sjömansbefattningar, utlandsmissioner, officerskår och hemvärn. Nu måste istället försvarsmakten konkurrera med den civila marknaden och avsätta stora resurser på marknadsföring för att locka till sig lämpliga kandidater. Ingångsbefattningarna som soldater och sjömän skall helst besättas av unga människor, och att det skulle bli svårigheter att nå ut till de målgrupperna var man redan medveten om. Erfarenheter från europeiska länder som genomfört samma övergång påvisar också liknande resultat med komplikationer i hela rekryteringsprocessen.Ett av de främsta verktygen för att sprida information är i dagsläget genom tv-reklam och internet.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver på landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhållningen inom många bygder och därmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man än bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra såväl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den här uppsatsen är skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvärderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för åren 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien är att utvärdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen.