Hofstede constructed a culture dimension called Power Distance, measuring the inequality of Power. Germany and Sweden have relatively similar values according to his world-renowned research. But a series of interviews of Swedish entrepreneurs in Germany shows that these perceive a large difference in inequality of power in the two countries. This essay seeks to explain the difference between these subjective-qualitative experiences and the objective-quantitative data of Hofstedes Power Distance Index. We propose that a combination of differences in communication, exercise and visibility of power and formality influence the way Power Distance is perceived.

Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste Kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga.

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga Kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den Kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är:Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångKulturella klassrummet? Det interKulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Denna rapport är sammanställd av två studenter vid Luleå tekniska universitet under sommaren och början av hösten -08. Rapporten grundar sig i att IT-företaget Medius AB har haft en kraftig tillväxt och vill se över möjligheterna med att expandera delar av sin forskning och utveckling (FoU) utomlands. Under de senare decennierna har det blivit allt vanligare för företag i västvärlden att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Till en början var det främst de stor industriföretagen som stod för utlandsetableringarna och då handlade det främst om att etablera försäljnings- och produktionsanläggningar. Företagen har på senare tid kommit till insikt om den stora potential som finns med att även förlägga FoU-verksamhet i andra länder.

MångKulturella samhällen växer sig allt större. Detta innebär att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, Kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor upplever mötet med vården i ett främmande land. Den grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förväntningar i mötet med vården, svårigheter och utmaningar för åtkomst av vård, svårigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vården.

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan två Kulturella världar och ställs därav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan världarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra två kulturer kan betyda för självbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem män. Vi utgick ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån fokus på meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångKulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas Kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och Kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen.

Den här kandidatuppsatsen behandlar företagsförvärv i sin helhet, med integrationsfasen i fokus.Ett företag som vill vara konkurrenskraftig på dagens dynamiska och intensiva marknader måste överväga företagsförvärv som en del av sin långsiktiga strategiska planering för att kunna uppnå sina mål.Att växa genom företagsförvärv ger många fördelar bl. a. snabbare tillväxthastighet jämfört med enbart organisk tillväxt, den egna organisationen växer och konkurrenternas marknadsandelar krymper.Det är dock inte oproblematiskt att använda sig av företagsförvärv som tillväxtstrategi.Många studier visar att risken är stor att ett företagsförvärv inte lever upp till förväntade resultat som förvärvsorganisation hade i samband med uppköpet.Företagsförvärv omfattar många komplexa delprocesser som kräver en genomtänkt planering och uppföljning.Dock är det en del i förvärvsprocessen som enligt många teoretiker spelar avgörande roll för förvärvets framgång. Den delen av förvärvsprocessen kallas för integrationsfasen och djupet i den här uppsatsen kommer att handla om den fysiska integreringen i samband att Alfa köpte upp Beta.Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad förståelse för förvärvsprocessen samt ge en överskådlig bild för hur en förvärvsprocess lämpas i teorin och praktik. Det skall även vara ett verktyg för företaget Alfa vid eventuella framtida företagsförvärv.Studie är av kvalitativ karaktär och byggs på interaktion mellan litteraturstudier inom ämnet företagsförvärv och empirisk data som hämtades in huvudsakligen med hjälp av intervjuer med korrespondenter som jobbar eller har jobbat inom Alfas organisation.

1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver Kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på Kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om Kulturella fält som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden.