I bemötandet finns många olika aspekter och har stor påverkan när sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet är sjukgymnastens förståelse för patienten. Många nya invandrare kommer till Sverige varje år och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och därmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara värdefullt att förstå vad som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primärvårdsjukgymnasters upplevelser av vad som påverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet påverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbättras. Metod: Intervjuer med sex primärvårdssjukgymnaster i Norrbotten som träffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriär.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva.

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning.

Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad.

Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga kravsom ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av endeduktiv metod och kvalitativa intervjuer.Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör sessom resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra länders filmer. Vad är det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jämfört tre japanska skräckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstå vad det finns för kulturella särdrag i respektive länders gestaltning av filmberättartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivå om filmens händelser mellan protagonist och åskådare..

Latinamerika är en kontinent i utveckling, som även kallas för en tillväxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio åren, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmärker sig inte enbart för sin ekonomi utan också för sin politiska stabilitet. Chile är en av de länderna som genomför nya och stora investeringar, något som främjar utländska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för många företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfälle för att förbättra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nämligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsättningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utländska marknaden.

Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som stilfigurer och personlig stil, också kunde undersökas.Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: stilfigurer, personlig stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet.Resultatet av studien är att Nigellas speciella stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas.