Expatriering och den därpå följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet på grund av att stora problem, för såväl individ som företag, rapporteras därifrån. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. Sådana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. Självreflektion och en ändrad syn på sig själv kan ses som delar i en pågående identitetskonstruktion.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolår fyras och skolår sex svordomsanvändning beroende på sociolekt, sexolekt och kronolekt på två skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkätundersökning i dessa åldersgrupper på båda skolorna för att få del av elevernas upplevda norm angående deras syn på svordomar och hur de tror att de använder dem. Resultatet visade på att de finns skillnader inom de båda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi använt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero på att samhället börjar bli mer integrerat. Vi kom även fram till at pojkar använder sig av svordomar till större del än vad flickor gör samt att de svär av olika anledningar.

Vi lever i ett könsmedvetet samhälle och det är idag allt viktigare att båda könen behandlas lika och att inga särbehandlingar görs på grund av könet. Trots detta är det inte jämställt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. Både allmänheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gäller deras sätt att leda de anställda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet på våra frågor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla åtta personalcheferna.

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsår2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsätta sina goodwillposter för årliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förväntats öka på redovisningens relevans mensamtidigt har den också kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemetmed förfarandet är att det innefattar en hel del personlig bedömning och är för allmänheten enrelativt ogenomskinlig händelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig påden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen är lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angående bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfärens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberättigade ekvivalenta skjutits upp.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse.

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin.

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna..

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Efter angiografiska ingrepp ska kärlet förslutas och det kan göras på olika sätt. Det finns olika förslutningsmetoder såsom att komprimera manuellt eller lägga in en Angioseal. Syftet med studien var att studera skillnader mellan två vaskulära förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression. Denna studie innehåller 11 vetenskapliga artiklar som vi hittat genom sökningar i vetenskapliga databaser. Vårt resultat visade att det inte fanns några stora skillnader när det gällde komplikationer mellan Angioseal och manuell kompression.