Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet.

Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

The purpose of this thesis is to study how Swedish independent record labels, or indie labels, fared on the Japanese market. The research questions were based on how Swedish independent record labels establish themselves on the Japanese market and how the cultural differences between the nations affect the business relationship. It was decided to execute a case study on two Swedish independent record labels and the Swedish export council for music. The ones chosen as study objects were B & B Records, Razzia Records and Export Music Sweden. The conclusions were that the indie labels need to understand the importance of personal business relationships when trying to get established on the Japanese market.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

Syftet med studien är att undersöka attityder till inälvsmat. Synen på inälvor som mat är varierande beroende på land och kulturella skillnader och ses i vissa kulturer som delikatess och i andra som skräp. Med inälvsmat menas ätliga organ ifrån slaktdjur. För att få veta om benägenheter att konsumera inälvsmat finns måste de faktorer som avgör personens matval studeras. För att svara på denna fråga utformades en egen teori som beskriver de beståndsdelar som ligger till grund för människors konsumtionsval.

Kina har världens största enskilda marknad och dess ekonomi har vuxit enormt de senaste decennierna. Det finns olika typer av direktinvesteringar och på grund av de komplexa förhållanden som råder i Kina så finns det en mängd svårigheter och fallgropar för den utländske investeraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska små och medelstora företag direktinvesterar i Kina, genom att dra lärdom av deras erfarenheter samt av professionella rådgivares expertis kunna påvisa nyckelfaktorer som leder till en lyckad etablering. Detta görs genom en kvalitativ studie där telefonintervjuer har används som redskap. Denna studie söker tillsammans med teorier, tidigare forskning samt samtal med företag och konsulter, kunskap om svenska investeringar på den kinesiska marknaden.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på Elprogrammet förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och på vilket sätt de använder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen är utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lärare på gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsområden: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsområden överlappar varandra mer eller mindre och kan därför inte ses som tre från varandra skilda områden. Kunskap: lärarna ansåg att med hjälp av kunskap kunde hållbar utveckling erövras men även att kunskap var hållbar utveckling i sig.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

Den här uppsatsen handlar om den mänskliga dimensionen iett företagsförvärv. Vårt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv. De frågeställningar vi använt oss av för att uppnå syftet är: Vad är HRs roll i ett företagsförvärv? Vilka uttryck tar sig den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv?  Vad i den mänskligadimensionen är det som möjliggör respektive försvårar ett företagsförvärv? Vårtfokus har legat på tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mänskliga dimensionen i ett företagsförvärv, vilka är HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De här tre temanautgör vår teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara våra frågeställningar.

Vårt syfte är att skapa förståelse för hur kulturella symboler på förpackningar påverkar konsumentens attityder till produkten. Detta gör vi genom att undersöka hur symboler och förpackningar uppfattas och vilka tankar och känslor som dessa kan förmedla till konsumenten.Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en öppen ansats. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med 15 livsmedelskonsumenter i åldrarna 20-65 år. Dels har vi använt oss av ett projektivt associationstest för att undersöka hur symbolerna i sig uppfattas av konsumenten. Vi har också använt oss av ostrukturerade djupintervjuer där symbolerna och förpackningarna diskuterats.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv. Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses? Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys. Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som är i behov av särskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och använts i analys av enkäter. Vi valde att göra en enkätundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till är att en del av respondenterna tycker att en diagnos påverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas på diverse sätt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv är synligt vad gäller ansökan om resurser.