Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.

Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Syfte: Vårt syfte är att analysera vilken inverkan kulturella skillnader har på kontrollfaktorn som är en del utav transaktionskostnader i den operationella fasen av outsourcing processen. Empiri: Flash AB, en svensk detaljhandlare och Fuda Industrial Ltd, en kinesisk tillverkare, har blivit intervjuad för att ge oss ett kulturellt perspektiv angående deras relationshantering. Slutsatser: För att kunna hantera kulturella relationer mellan två skilda kulturer, som den svenska och kinesiska, måste båda ta hänsyn till varandras värderingar, beteende och attityder. Kulturell intelligens är ett sätt att uppnå detta. Resultatet av en stark integrerad relation i den operationella fasen i en outsourcing process, har direkt påverkan på transaktionskostnader.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att påverka och forma sitt eget liv. De två olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nämligen många gånger leda till att det ställs oftast olika och motstridiga krav och förväntningar på dessa ungdomar. Krav och förväntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att få omgivningens bekräftelse och acceptans, även om detta skulle innebära att avsäga sig rätten till självbestämmande och självständighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder på att bristen på acceptans begränsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sätt att vara har sitt ursprung i två olika kulturella bakgrunder där den ena vägrar att acceptera den andra fullt ut och det omvända, kan inte invandrarungdomar vara sig själva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sätt är beroende av det med vem de interagerar..

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund.

Uppsatsen handlar om ett projekt som ägde rum på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att låta elever, från olika kulturella bakgrunder, lära känna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personporträtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lära känna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvärdera resultatet genom att intervjua elever och lärare, för att se vad de tyckte om projektet. Frågan väcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lärde sig om sin intervjukamrat.

Kubera Production som har sitt kontor i Skellefteå är en strategisk kommunikationsbyrå som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de två frågorna som ligger bakom den här rapporten. De är:Hur påverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i världen?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?Målet är att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha använding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingår i det här arbetet är grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan läsaren ta del i hur hemsidor framställs, vilka program som kan användas men också om internationell marknadsföring och vad som är viktigt vid utlandsetablering av ett företag.

Det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt. I och med den ökade invandringen behöver hälso- och sjukvård uppmärksamma kulturens betydelse för patienters hantering av sin sjukdom. Utan förståelse för individers kulturella värderingar är det svårt för vårdpersonal att förstå hur individers copingmönster påverkas vid ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kulturella hälsoövertygelser kan påverka människors copingmönster vid ohälsa. Till resultatet användes 13 artiklar (elva kvalitativa, en kvantitativ samt en som var både kvantitativ och kvalitativ) som granskades och analyserades.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Studien syftar till att identifiera de kulturella skillnader, hinder och motsättningar som kan uppstå i ett äktenskap mellan en muslimsk man och svensk kvinna. Männen utgör studiens kärna eftersom de härstammat från ett annat land och har en muslimsk bakgrund. För övrigt avser studien även att belysa på vilket sätt man lyckas bemästra dessa motsättningar.En kvalitativ metod har använts där fyra muslimska män från Mellanöstern har intervjuats. Dessa analyser har genomförts för att belysa problematiken kring blandäktenskapen, men även för att erhålla en djupare förståelse för de etniska skillnaderna mellan partnerna. Resultat visar på att ett blandäktenskap inte bara omfattas av kulturella skillnader mellan partnerna utan även leder till ett enormt motstånd från omgivningen och samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrågeställningarVad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?.

Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält..