Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Titel: Lika som bär? ? En jämförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund. Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2010-06 Syfte: Kina är ett land med en starkt växande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat få upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvåras avsevärt eftersom kulturen skiljer sig från den svenska i många avseenden. Denna kulturella skillnad väcker frågor gällande det ledarskap som är nödvändigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebär att vara verksam ledare i Kina.

I inledningen av våra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av värdskap.Engelskans hospitality är alltför vid för att kunna förklara värdskapets betydelse inom turismbranschen.Vi har i vår uppsats belyst samt försökt förklara: Vad är värdskap? Vidare ville vi också se eventuella kulturella skiljaktigheters påverkan på värdskap. Vårt forskningsbidrag är därför en värdskapsmodell för att tydliggöra ämnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners påverkan på värdskap. Vi har också valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att få en mer djupgående förståelse för om och hur det arbetas med värdskap i praktiken..

Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur en mindre spelutvecklare kan marknadsföra en nyskapad spelrättighet mot ett förlag. Metod: För att uppnå mitt syfte utfördes en kvalitativ undersökning där informationsbehovet täcktes av litteraturstudier och intervjuer av spelutvecklare och experter. Det empiriska materialet analyserades med Gummesons 30 relationer och marknadsföringsmixen. Slutsatser: En struktur på viktiga potentiella relationer mellan en spelutvecklare och ett förlag visas. Marknadsföringsmixen ses som ett bra redskap för en spelutvecklare som vill bygga upp en marknadsföring i syfte att skapa en relation till ett förlag. Vidare hävdas att digitala spel och spelutveckling på många sätt är komplexa vilket kräver en analys med utgångspunkt ifrån produktens och utvecklingsprocessens unika drag..

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare..

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska självframställningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa på olika strategier, att i fotografiska självporträtt använda sig själv som motiv. Uppsatsen fokuserar därmed på tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnärer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer.Uppsatsens teoretiska grund bygger på identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt på att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion..

Skådespelarens arbete kan delas upp i två delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som är meningsfullt för en skådespelare på en institutionsteater är att repetera teater framför att spela teater. Det innebär att publiken saknar mening i skådespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det är att ?bilden? av skådespelaren som utvald, uppskattad och självförverkligande reproduceras bättre bland kollegor än av en publik.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar.