Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptäckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike är förhållandevis små i jämförelse med andra länder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpå jag ansåg det intressant att gå djupare in på detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgå från de villkor företagare har i de båda länderna, såsom tillgängliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var därmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. Utifrån detta syfte kom jag fram till följande problemställning: ?Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige åt och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike??Den teori som fångades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor länderna emellan inte var stora, däremot finns stora kulturella skillnader mellan.

Den här studien är en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förväntningar på handledning. Metoden som använts är enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och två i grupp. De totalt trettio deltagarna är indelade i fem grupper; ledning, yttre befäl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar på tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förväntningar på handledning. Dessa består i vertikala och horisontella spänningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benämna "den enda chansen".

Samhället blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag får krav från myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpåverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete är att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, där det finns fördefinierade miljökrav som måste uppfyllas. I Sverige finns två miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgått. Vid ISO 9000 certifieringen ställde kunderna krav på företagen och deras produkter samt innebär en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade då kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

När människor kommunicerar sänds både medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler är socialt och kulturellt bundna och därmed inget som människor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andraspråksinlärare i Sverige kan det däremot vara svårt att få syn på de tysta, sociala konventioner som gäller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur den tysta kommunikationen påverkar människors möjligheter till samförstånd och möten över kulturgränserna. Fokus har varit på andraspråksinlärares förhållningssätt i samtal beträffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstånd till motparten.Tidigare forskning inom ämnet svensk kommunikation är tämligen bristfällig. Stor vikt har fästs vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lärare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andraspråksinlärares kännedom om svenska sociala koder är av nytta för välfungerande kommunikation.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kundkontakter kan knytas av svenska företag på den brittiska marknaden. För att besvara syftet formulerades följande huvudfråga:Hur kan svenska företag vid en marknadsexpansion till Storbritannien använda sig av relationsmarknadsföring i kundetableringsprocessen? För att besvara denna fråga så valde vi att utföra en kvalitativ studie där vi tillämpat en flerfallsstudie av totalt sju företag.Den teoretiska basen innefattar redogörelser för expansionsstrategier samt forskningsfältet relationsmarknadsföring och dess huvudsakliga influenser. Vidare behandlas kulturella, språkliga och rättsliga barriärer som kan påverka kundetableringsprocessen. I detta avsnitt får begreppet kultur ökat utrymme på grund av begreppets komplexitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd.

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är ofta förekommande, framförallt i yrken som kännetecknas av relationer till andra människor. Skadliga stressreaktioner uppstår när påfrestningarna på individen är större än förmågan att kunna hantera dem. Inom vårdyrket upplevs stress ofta på grund av stort ansvar och obekväma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska ställer stora krav på förmågan till självständigt arbete och professionellt ansvar. Stress är däremot inte enbart ett negativt fenomen.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur det moderna samhället i västvärlden ser på och pratar om sex och kärlek. Jag tittar på hur de kombineras i den så kallade kärleksideologin. Objektet för min analys är filmen Crazy, stupid, love från 2011. Jag använder exempel från filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i västvärlden kring kärlek och sex. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag använder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning.En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen.