Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Syftet med denna studie var att utröna de aspekter medarbetarna ser som väsentliga i utvecklingsprocessen mot ett utökat medarbetarskap. Studien baserades på teorier om förutsättningar och utveckling av medarbetarskap samt dess effekter. Dessutom beskrivs ledarskapets historiska utveckling samt olika teorier om ekonomistyrning. Studien fokuserade på medarbetarnas uppfattning, men verksamhetschefen gav också sin syn på ämnet. Det empiriska materialet i denna fallstudie samlades in genom fyra personliga intervjuer.

Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmål och svenska som andraspråk tränats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var därför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förändringar i uttalet påverkade uttalets förståelighet. Uttalsträningen utfördes 14 gånger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i två moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2).

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsättningar för meningsskapande i idrott och hälsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts ämnesdiskurser i idrott och hälsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts källor.Två olika källor används för att uppfylla studiens syfte och svara på frågeställningarna. Den ena källan består av lärares synpunkter på ett utkast till kursplanerna i Lgr11 från hösten 2009. Den andra källan innefattar färdiga kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning.Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering.