För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgränser är det viktigt att ha en god förståelse för vad som skiljer ländernas kulturer åt. Det är dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nå fram med det tilltänkta budskapet. Med utformning menas på vilket sätt en reklam är presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats är att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förståelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrån det ställt oss frågan: Hur bör reklam utformas med hänsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frågan har olika kulturforskares studier jämförts för att få en förståelse för dansk och svensk kultur.

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

 Dahlberg, Hillevi (2013). Mångfald i förskolan. Om förskollärares yrkesetiska förhållningssätt, att tillämpa ett arbetssätt som stödjer alla barns utveckling och lärande. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet.

Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur finländarna upplever bastubadandets påverkan på livskvaliteten. Frågeställning är hur upplever finländaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet påverkar deras hälsa med tonvikt på livskvalitet? Finlands befolkning är ca. 5,1 miljoner invånare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). Finländaren badar bastu i medeltal 1-2 gånger i veckan.

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affärskulturen har för påverkan på styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus på medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen får någon effekt på styrningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affärskultur och analysera vad de har för påverkan på de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förståelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag påverkas av de affärskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts på två företag där primärdata har samlats in genom öppna intervjuer..

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Vård- och omsorgssektorn i Sverige kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förändringar. Antalet människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder på att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal äldre människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov har orsakat att människor i allt större utsträckning bor kvar hemma och behöver därmed mer hemtjänst och hemsjukvård. Antal sjukfrånvaro bland vårdpersonal har på grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvär fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhållanden gör dem kritiska mot förändringar, de ökade kraven och nya mål.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Detta är ett examensarbete som ämnar undersöka hur svensklärare ser på genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie där fem svensklärare bidragit genom intervjuer. Syftet är att undersöka hur svensklärare ser på att jobba utifrån ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgår jag ifrån tre essentiella frågor: Hur ser svensklärarnas syn på genus och jämställdhet ut i förhållande till värdegrunden?, Vilka hinder möter svensklärarna som eftersträvar att arbeta utifrån ett genusperspektiv?, Vad anser svensklärarna om att arbeta utifrån ett genusperspektiv i en mångkulturell skola? Utifrån styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna väljer att definierar begreppet ?jämställdhet?. Därefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrån fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och Läraren.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

Genom att nya system testas i allt högre tempo kan det lämpliga testverktyget underlätta testarbetet. Styrkan med testverktyg är att den håller behövd funktionalitet på en plats. Flera verktyg stödjer automatisering av manuella tester..

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?? Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstår när en person på grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrån sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primärvårdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrågade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav många härrörde frånresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist påvidareutbildning, standardiserade interventioner och begränsadebehandlingstider var exempel på orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gå emot riktlinjer, föra fram sin åsiktsamt att inta ett öppet förhållningssätt gentemot patienten kring de rådandebegränsningarna..

Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.