Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever..

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans inställning, upplevelse och erfarenhet gällande anhörigas närvaro under HLR samt vad som påverkar sjuksköterskans inställning.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Swemed. Resultatet baserades på 16 artiklar.Resultat: De flesta sjuksköterskor ställer sig negativa till anhörigbevittnad HLR. Nackdelarna överväger fördelarna med att anhöriga närvarar. Utbildning och erfarenhet har betydelse för hur sjuksköterskor ser på anhörigbevittnad HLR.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan människor på ett helt nytt sätt än tidigare. Dock är cybervärlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer både offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att få en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nätbrott utifrån ungdomarnas synvinkel. Mer specifikt gäller det kränkningar, olaga hot och sexualbrott.

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

Syftet med uppsatsen var att analysera Tysklands anfall mot Frankrike år 1940 och närmre bestämt vad som hände vid floden Meuse mellan den 12 ? 14 maj utifrån ett beslutsfattande perspektiv. För att kunna uppnå syftet valdes först en beslutsfattningsteori, OODA ? loopen, som låg till grunden för bildandet av ett analysverktyg. Därefter användes en fallstudie för att beskriva de olika händelserna mellan den 12 ? 14 maj.

Är det mest fördelaktigt att hyra eller äga sin bostad? Vi har jämfört två europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. Frågan är vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat på är inkomst, bristen på hyresrätter, ränteförändringar, lånevillkor gällande amorteringar, ombildningar till bostadsrättsföreningar, marknadshyror och den högt värderade bostadsmarknaden. Genom enkätundersökningar och intervjuer i de båda städerna har vi kommit fram till ett flertal skillnader på de båda bostadsmarknaderna.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del äter något annat istället andra äter inget alls. Syftet med undersökningen är att studera lunchvanorna hos elever i årskurs nio i Göteborgsområdet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 148 elever från åtta olika klasser. Enkäterna kompletterades av två parintervjuer och en gruppintervju för att få utförligare information.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsavtal med EU.

Denna studie undersöker vilka kvalifikationer som värderas vid internrekrytering hos polismyndigheten. Studien undersöker varför en viss kandidat rekryteras samt hur själva rekryteringsprocessen går till. En utvärdering av organisationskulturen får också stor plats i studien då det tidigare är känt att just polismyndigheten präglas av en stark kultur. Vi undersöker om och hur kulturella aspekter påverkar organisationen och också rekryteringen. För att genomföra denna undersökning har empiriskt material samlats in genom kvalitativa intervjuer.