Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen.Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Avsikten med det här examensarbetet är att studera ramfaktorerna för användning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lärares attityder gentemot användningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten är också att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som användningen av museer i undervisningen kan ha. Målet är också att försöka ta reda på hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbättras. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lärare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som påverkar användingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer.

Studien handlar om mångfald med fokus på två olika aspekter; mångfaldsbegreppet ochmångfaldsarbete i praktiken. Med utgångspunkt i en stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stadhar vi undersökt hur begreppet mångfald tolkas av personer på olika organisatoriska nivåer, föratt utröna huruvida det verkar råda samsyn kring begreppet. Vi har även undersökt hur personernapraktiskt arbetar med mångfaldsfrågor, samt analyserat hur individers tolkningar ochuppfattningar om begreppet relaterar till mångfaldsarbete i praktiken.Begreppet mångfald är svårfångat och mångtydigt och det saknas en fast definition. Denna studieredogör främst för tidigare forskning rörande mångfald som organisationsidé samt kritiska studierpå området. För att skapa förståelse för vår empiri har vi använt oss av översättningsteori somillustrerar hur mångfaldsbegreppet tolkas och sprids inom organisationen.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt där kunskapsläget beskrevs och förslag på lösningar och förbättringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier ställdes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade på fakta insamlat från de olika studierna.

Vid närmare undersökning upptäckte jag ett fält som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer är utbredd men väldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjänstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjälp av samtalsintervjuer, enkäter och egna observationer ifrån förhandlingar visa på vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjänstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste två åren har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vård. Genom att fokusera på patienters och närståendes upplevelser av vad som är viktigt i livets slutskede så kan en värdig död främjas. Värdighet är ett begrepp som är komplext och saknar konsensus inom vården. Det är även ett begrepp som är centralt inom vårdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en värdighetsmodell för att försöka göra begreppet värdighet mer förståligt och utifrån denna modell skapades interventionen värdighetsterapi. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur värdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av värdighetsterapi. Metod: Den metod som används är litteraturöversikt.

I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats. Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering.

Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.