Studien syftar till att identifiera de kulturella skillnader, hinder och motsättningar som kan uppstå i ett äktenskap mellan en muslimsk man och svensk kvinna. Männen utgör studiens kärna eftersom de härstammat från ett annat land och har en muslimsk bakgrund. För övrigt avser studien även att belysa på vilket sätt man lyckas bemästra dessa motsättningar.En kvalitativ metod har använts där fyra muslimska män från Mellanöstern har intervjuats. Dessa analyser har genomförts för att belysa problematiken kring blandäktenskapen, men även för att erhålla en djupare förståelse för de etniska skillnaderna mellan partnerna. Resultat visar på att ett blandäktenskap inte bara omfattas av kulturella skillnader mellan partnerna utan även leder till ett enormt motstånd från omgivningen och samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrågeställningarVad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?.

Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält..

Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:· tekniska· resursbetingade· organisatoriska· individrelateradeDessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras.

Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes.

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Syftet med denna kvantitativa studie var att utifrån Susan A. Wheelans IMGD teori undersöka hur det organisatoriska stödet ser ut i arbetsgrupper på olika utvecklingsnivåer och om det finns samband mellan sådant stöd och utvecklingsnivå, vilken är unison med gruppens prestationsnivå. Genom en websurvey som distribuerades till ett bekvämlighetsurval via Facebook samlades data in från 52 deltagare, verksamma i arbetsgrupper inom skilda arbetsområden. Resultatet visade ett signifikant samband mellan organisatoriskt stöd och grupputvecklingsnivå. Resultatet visade även att det genomgående fanns utrymme för deltagarnas organisationer att öka stödet till sina arbetsgrupper, främst i fråga om utbildning och utveckling samt feedback, erkännande och belöningar på gruppnivå.

För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer.

Denna uppsats beskriver en underso?kning av de organisatoriska konsekvenserna Trafikverkets bildande medfo?rt genom studera Underha?ll som a?r ett av Trafikverkets verksamhetsomra?den. Att inte uppna?tt ma?len som ligger till grund fo?r en omorganisering efter att omorganiseringsprocessen a?r klar ses i den ha?r studien som ett problem. Studien har fokuserat pa? enheten Underha?ll eftersom det ger en hanterbar storlek och avgra?nsning av studien.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? på Skanska Sverige AB.

I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL ? 60 och sedan Flygvapnet2000.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevårdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? MetodDenna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.