Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process.

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt. Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighet som den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är att identifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor känner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, på grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till människors mentala och fysiska hälsa har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begränsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de närmaste åren aktualiseras förutsättningar för ett hållbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mår bra. En litteraturgenomgång visar att chefers förutsättningar för ett hållbart chefskap är understuderat.En enkätundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlägga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor påverkar ett hållbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Med ett ökat antal multinationella företag med anställda från hela världen ökar också antalet barn som under sin uppväxt flyttar runt i olika länder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att växa upp i flera olika länder och hur man ser på sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling är något alla går igenom. Forskning visar att om man under uppväxten ofta byter kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt när det gäller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppväxt och upplevelser som TKC.  Uppsatsen presenterar deras berättelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att växa upp i främmande kulturer men också hur den kulturella identiteten ifrågasätts när man som ung vuxen återvänder till sitt passland.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola.

Bakgrund: Idag slåss många företag om att få en plats i vårt medvetande och de lägger därmed ut stora summor på varumärkesbyggande och varumärkesvård. Det handlar inte längre om att bara pränta in logotypen, utan även att ge sitt varumärke en "själ" och ladda det med olika värden. I och med dagens globalisering är det också ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumärke till en utländsk marknad är inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumärke är medvetet och omedvetet laddat med värderingar, både kulturella och affärsmässiga.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.