Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÀrskilda mönster i hur införandet av lÀrplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades pÄ skolledarnas eget anvÀndande av lÀrplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns nÄgra andra möjliga samband mellan grad av anvÀndande pÄ skolorna och datortÀtheten eller elevernas Älder. För att ta reda pÄ detta behövde jag fÄ veta hur skolledarna anvÀnde sig av systemet samt hur vÀl systemet anvÀndes pÄ olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit nÄgra utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

LÀnge har utvecklare kÀmpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, sÀrskilja och sprida sina applikationer och tjÀnster i konkurrensen av ett stÀndigt vÀxande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbÀttrade prestationer bland anvÀndarna Àr gamification. Detta innebÀr processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmÄga och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra för motivation att uppstÄ inom anvÀndaren. Lyckade exempel pÄ gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter bÄde vad gÀller anvÀndarlojalitet och popularitet vilket fÄr mÄnga att fundera pÄ nya anvÀndningsomrÄden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frÄgor kring hur gamification kan anvÀndas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos anvÀndarna i ett av dessa nya omrÄden, försÀljning.

Till att börja med var miljömedvetandet inte sÀrskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av vÀrlden. Kunskapen om att mÀnniskans aktiviteter kan ha en negativ pÄverkan pÄ naturen och att naturen har grÀnser för hur mycket den tÄl Àr nÄgot som har vÀxt fram under Ärens lopp. En hel del började hÀnda pÄ det hÀr omrÄdet inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hÀnsynen till miljön fÄtt en allt större roll i vÄrt samhÀlle har det gett ringar pÄ vattnet Àven hos de svenska företagen och deras produktion. I den hÀr studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ÀmnesomrÄden, med början kring 1950-talet.

I följande text avser jag att analysera Man of Tai Chi och undersöka förhÄllandet mellan Kina och Hollywood. Kina blir en alltmer viktig marknad för filmbolag frÄn Hollywood och hur de förhÄller sig till varandra pÄ film.Kung fu-filmens spridning har inneburit andra kulturella uttryck, frÄn Bruce Lee som symbol mot imperialistiskt förtryck i tredje vÀrlden, till att bidra med formande av nya bildssprÄk i filmer som The Matrix. Hur kan en transnationell samproduktion mellan kinesiska och vÀsterlÀndska bolag se ut? I följande uppsats undersöker jag produktionsförhÄllanden och mottagande av filmen Man of Tai Chi och i slutsatsen kommer jag fram till att filmen misslyckats ur ett kommersiellt perspektiv..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares förestÀllningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmÀter dessa kulturtillhörighetskriser i förhÄllande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18Är. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag pÄ grund av att de normer och vÀrderingar som familj, slÀkt eller andra nÀrstÄende företrÀder inte alltid stÀmmer överens med det omgivande samhÀllets rör relationer av olika slag, framför allt förhÄllanden före Àktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvÀnner eller flickvÀnner. GiftermÄl, eller Àktenskapliga förhÄllanden, var ocksÄ ett omrÄde som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. NÄgot som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.

Titel: Lika som bĂ€r? ? En jĂ€mförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi. Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund. Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2010-06 Syfte: Kina Ă€r ett land med en starkt vĂ€xande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat fĂ„ upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvĂ„ras avsevĂ€rt eftersom kulturen skiljer sig frĂ„n den svenska i mĂ„nga avseenden. Denna kulturella skillnad vĂ€cker frĂ„gor gĂ€llande det ledarskap som Ă€r nödvĂ€ndigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebĂ€r att vara verksam ledare i Kina.

I inledningen av vÄra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av vÀrdskap.Engelskans hospitality Àr alltför vid för att kunna förklara vÀrdskapets betydelse inom turismbranschen.Vi har i vÄr uppsats belyst samt försökt förklara: Vad Àr vÀrdskap? Vidare ville vi ocksÄ se eventuella kulturella skiljaktigheters pÄverkan pÄ vÀrdskap. VÄrt forskningsbidrag Àr dÀrför en vÀrdskapsmodell för att tydliggöra Àmnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners pÄverkan pÄ vÀrdskap. Vi har ocksÄ valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att fÄ en mer djupgÄende förstÄelse för om och hur det arbetas med vÀrdskap i praktiken..

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr: ? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund. Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa och symboliska vÀrden.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lÀrare i svenska som andrasprÄk, enligt dem sjÀlva, förstÄr och undervisar literacy i ett multimodalt samhÀlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lÀrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frÄn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lÀrarna fokuserar mycket pÄ sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fÄr olika mycket utrymme i undervisningen beroende pÄ tillfrÄgad lÀrare..

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Denna undersöknings syfte Àr att ta reda pÄ hur musik/rytmik anvÀnds i förskolan och hurpedagogernas förhÄllningssÀtt till musik prÀglar verksamheten. Jag vill Àven undersöka hur olikaarbetssÀtt anvÀnds för att frÀmja barns sÄvÀl musikaliska som sprÄkliga utveckling utifrÄn enmusikpedagogiskt perspektiv. HÀr belyses sprÄkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundlÀggande betydelse förmÀnniskans utveckling och olika forskares syn pÄ musik och deras vÀrderingar utifrÄn deras skildametoder och synsÀtt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhÄllande till musik iförskolan med hÀnsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

SkÄdespelarens arbete kan delas upp i tvÄ delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som Àr meningsfullt för en skÄdespelare pÄ en institutionsteater Àr att repetera teater framför att spela teater. Det innebÀr att publiken saknar mening i skÄdespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det Àr att ?bilden? av skÄdespelaren som utvald, uppskattad och sjÀlvförverkligande reproduceras bÀttre bland kollegor Àn av en publik.