Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den pÄverkar barns lek och lÀrande. I vÄr studie har vi intervjuat tretton pedagoger frÄn tvÄ förskolor, en Montessoriförskola, samt tvÄ skolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lÀrande och att se hur pedagogers medvetenhet Àr kring miljön som arbetsredskap. Vi sÄg av resultatet av vÄr studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lÀrande. Pedagogerna var ocksÄ överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtÀnkt.

TITEL: Gerillareklam ? FrĂ„n scratch till renodlad gerillakampanjFÖRFATTARINNA: Jessica GustavssonKURS: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TERMIN: VĂ„rterminen 2009HANDLEDARE: Jan StridSIDANTAL: 56 sidor exklusive bilagorSYFTE: Syftet Ă€r att undersöka hur Miami arbetar med kommunikation och kommunikationskanal samt mĂ„lgrupp vid framtagandet av en gerillakampanj.METOD & MATERIAL:RESULTAT: Vid framtagandet av en gerillakampanj gör Miami först en mĂ„lgruppsanalys. UtifrĂ„n den information sommĂ„lgruppsanalysen bistĂ„r med anpassar Miamikommunikation samt kommunikationskanal eftermĂ„lgruppen. MĂ„let med detta arbetssĂ€tt Ă€r att leverera nya, kreativa och mĂ„lgruppsanpassade kommunikationslösningar för sina gerillakampanjer. Studiens resultat visarĂ€ven att gerillareklamens kommunikationsformer Ă€r mer okonventionella i jĂ€mförelse med traditionella reklamformer..

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgÄngspunkt i en begreppsvÀrld lÄngt frÄn möbler, i detta fall Darwins utvecklingslÀra om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt, att ge mig in i nÄgonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bÀsta möjliga förutsÀttningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag anvÀnt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen Àr att skapa en mer sympatisk vÀrld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. LÄta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

 Dahlberg, Hillevi (2013). MÄngfald i förskolan. Om förskollÀrares yrkesetiska förhÄllningssÀtt, att tillÀmpa ett arbetssÀtt som stödjer alla barns utveckling och lÀrande. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förÀndring pÄ SJ. SJ Àr en organisation som har varit med om bÄde stora och smÄ förÀndringar under dess lÄnga levnadstid. Det som belyses i detta arbete Àr de anstÀlldas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förÀndring. Arbetet handlar Àven om produktionens pÄverkan pÄ organisationskulturen. Syftet var att titta pÄ vilka kulturella faktorer som det Àr viktigt att beakta för att Ästadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att portrÀttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhÄllande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör sÄvÀl genus och feminism som identitetsskapande. De bÄda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, dÀr deras personligheter smÀlter samman. Det Àr uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utÄt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begÄvning. Ur ett feministiskt perspektiv pÄverkas deras förhÄllande av ett misogynt tillstÄnd, som samtidigt Àr oundvikligt för att nÄ framgÄng.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn anvÀnder sig av förskolegÄrden i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material anvÀnder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer pÄ förskolegÄrden eftersom det i dag finns fÀrre möjligheter att lÀmna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar pÄ att förskolegÄrdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum pÄ förskolegÄrden och bÄde naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur finlÀndarna upplever bastubadandets pÄverkan pÄ livskvaliteten. FrÄgestÀllning Àr hur upplever finlÀndaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet pÄverkar deras hÀlsa med tonvikt pÄ livskvalitet? Finlands befolkning Àr ca. 5,1 miljoner invÄnare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). FinlÀndaren badar bastu i medeltal 1-2 gÄnger i veckan.

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affÀrskulturen har för pÄverkan pÄ styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus pÄ medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen fÄr nÄgon effekt pÄ styrningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affÀrskultur och analysera vad de har för pÄverkan pÄ de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förstÄelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag pÄverkas av de affÀrskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts pÄ tvÄ företag dÀr primÀrdata har samlats in genom öppna intervjuer..

Detta Àr ett examensarbete som Àmnar undersöka hur svensklÀrare ser pÄ genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie dÀr fem svensklÀrare bidragit genom intervjuer. Syftet Àr att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ att jobba utifrÄn ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgÄr jag ifrÄn tre essentiella frÄgor: Hur ser svensklÀrarnas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet ut i förhÄllande till vÀrdegrunden?, Vilka hinder möter svensklÀrarna som efterstrÀvar att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv?, Vad anser svensklÀrarna om att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv i en mÄngkulturell skola? UtifrÄn styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna vÀljer att definierar begreppet ?jÀmstÀlldhet?. DÀrefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrÄn fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och LÀraren.

MÄlet för mig i det hÀr examensarbete har varit att skapa en kollektion möbler anpassade för mitt koncept om en uppdaterad arbetsplats. Syftet har varit att dÀr igenom bidra till utvecklingen av alternativa konceptuella arbetsplatser med utrymme för mycket kreativitet.Med utgÄngspunkt i litteraturstudier, företagsanalyser och det formulÀr jag bad ett antal nyckelpersoner att besvara har jag bildat mig en egen uppfattning om hur ett nytt alternativ till kontorsarbetsplats kan komma att se ut för att fungera pÄ bÀsta sÀtt och lÄtit den uppfattningen styra utformningen hos de enskilda komponenterna.Resultatet Àr en kollektion av fjorton delar som utmanar förestÀllningen om hur en kontorsmöbel ska se ut och dÀr form, materialmöten, och hantverkskaraktÀr stimulerar det kreativa sinnet. Jag tÀnker mig en arbetsplats med ett utbud av sociala ytor för sammarbete och kommunikation, drivkraften bakom ett kreativt företag, men ocksÄ möjligheter till avskÀrmning. Inga platser eller möbler Àr personliga utan istÀllet inbjuds till flexibel rörlighet och variation i sittandet. Konceptet passar bÄde större och mindre företag, nya som gamla..

DĂ„ uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter pĂ„ Hogeschool Inholland i Rotterdam, NederlĂ€nderna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan lĂ€nder. Författarna, som i grund och botten anser att NederlĂ€nderna och Sverige Ă€r tvĂ„ relativt lika lĂ€nder, stötte med jĂ€mna mellanrum pĂ„ diverse kommentarer gĂ€llande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmĂ€rksamhet riktades mot det omrĂ„det. Uppsatsen syftar med det hĂ€r som bakgrund till att utveckla de tankegĂ„ngar som vĂ€cktes under tiden i NederlĂ€nderna och svara pĂ„ frĂ„gan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna pĂ„ revisionsbyrĂ„ i Sverige respektive NederlĂ€nderna?? Diskussionen kring frĂ„gestĂ€llningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i NederlĂ€nderna och tre i Sverige pĂ„ revisionsbyrĂ„n Öhrlings PricewaterhouseCoopers. UtgĂ„ngspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.