Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer pÄboenden för ensamkommande flyktingbarn, bÄde bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhÄller sig till detta. Vi frÄgade boendepersonalen om deupplevt situationer, bÄde pÄ och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i sÄ fall har kunnat yttra sig. Vi frÄgade ocksÄ om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar Àr nÄgot problematiskt och som pÄverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda pÄ om och pÄ vilket sÀtt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hÀnsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhÀllet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Denna uppsats behandlar hur stÀder styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta fÄr för stadens invÄnare. Ambitionen Àr att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förstÄelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan sÄledes sÀgas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedÄtgÄende trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förÀndringar i vÀstvÀrlden skett.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda pÄ mer om kreativitet och dess förutsÀttningar respektive hinder har jag studerat för Àmnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelÀrare i slöjd. Fokus i arbetet har lags pÄ olika undervisningsformer och hur dessa kan pÄverka elevernas förutsÀttningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder pÄ att eleverna ges bÀst förutsÀttningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer dÀr undervisningen sker utefter lÀrarstyrda riktlinjer men dÀr eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Dagens ledare har en avgörande roll i att frÀmja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgÄng, i och med omvÀrldens höga förÀndringstakt. Det kreativitetsfrÀmjande ledarskapet Àr Ànnu ett outforskat omrÄde och krÀver ytterligare forskning för att fÄ en utökad förstÄelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som Àr avgörande för att frÀmja kreativitet i förbÀttringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkÀt utformades utifrÄn den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser pÄ kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras pÄ kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av Ätta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrÄn ett personligt och samtidigt professionellt sÀtt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation Àr att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

VÄr övertygelse Àr att en av de viktigaste budbÀrarna för ett företags identitet Àr produkterna och att ett lÄngsiktigt varumÀrkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumÀrket. Detta handlar frÀmst om vad konsumenten upplever nÀr produkterna anvÀnds.VÄr mÄlsÀttning var att bÀttre kunna förstÄ helheten runt anvÀndarupplevelsen och branding och dÀrigenom skapa bÀttre verktyg för detta i vÄr designprocess. MÄlet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frÄgor pÄ ett kreativt sÀtt.En stor del av vÄrt arbete har behandlat omrÄdet branding i förhÄllande till design, men vi har Àven berört vissa omrÄden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur 6-Äringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur talar 6-Äringar om reklam? Tidigare forskning har visat pÄ att barn kan pÄverkas bÄde positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten pÄ distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material pÄ regelbunden basis med en bestÀllare av ett projekt som har sitt sÀte i New York. Projektet anvÀnde sig av en sÄ kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback pÄ det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att Àven undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa tvÄ undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och inhÀmta information om den ryska och den tyska marknaden, bÄde vad gÀller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar pÄ att etablera sig pÄ nÄgon av dessa marknader.Metod: Studien Àr kvalitativ och resultat har erhÄllits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, sÄvÀl personligen som via mail, har genomförts med anstÀllda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundÀrdata inom det valda omrÄdet studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger pÄ Porters sju etableringshinder, teorin om tariffÀra och icke-tariffÀra handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lÄgkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, sÄsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svÄrigheterna vid en etablering pÄ den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret pÄ den tyska marknaden. Detta beror pÄ Tysklands EU-medlemskap, dÄ EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemslÀnderna..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.

Globalisering och ökad invandring i vÀsterlÀndska populationer har sÀnkt de hinder som en gÄng delade kulturer, sÄvÀl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vÄrdgivare Àr enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge kÀnsla av trygghet som bygger pÄ patientens sjÀlvbestÀmmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvÄrdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanstÀlldes.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.