Individens uppsatta livsmÄl och planering kring dessa kan ha inverkan pÄ lÄngsiktigt vÀlmÄende. Olika samhÀllen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband dÀr olika livsmÄl kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med Ätta respondenter frÄn en storstad och Ätta respondenter frÄn en landsort, med lika mÄnga av vardera kön i Äldrarna 20-27 Är. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmÄl de olika grupperna sÀger sig strÀva efter och se om det fanns en skillnad i livsmÄl mellan grupperna.

Projektformen har funnits lÀnge och har förÀndrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero pÄ att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmÄga att se annorlunda orsakssamband, att lÀmna gamla rutiner och finna nya bÀttre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krÀvs stabilitet och förutsÀgbarhet annars Àr risken att kreativiteten gÄr till överstyr och orsakar kaos. Det krÀvs Àven rÀtt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag bestÄr av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

The purpose of this thesis was to illuminate how festivals are building their brand. We aimed to investigate how festivals build their brand equity and how they use their web site as a brand-building tool. In order to understand the brand-building process within festivals, a case study was conducted based on interviews with three respondents from three different festivals. The study has shown that festivals are aware that the brand constitutes an important competitive advantage. They use both online and offline marketing tools in their brand building process.

Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation Àr en process som bÄde sÀndare och mottagare deltar i och omfattar sÄvÀl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa kÀnslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan anvÀnda sprÄket. NÀr det finns en brist i förstÄelsen mellan patient och vÄrdare kan detta pÄverka relationen mellan vÄrdare och patient och dÀrmed ocksÄ vÄrden av patienten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vÄrdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrÄn vÄrdare och patient perspektiv.

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today?s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar tvÄ perspektiv pÄ ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oförÀnderliga och dÀrför samma i alla situationer. I kontrast till detta stÄr det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att pÄvisa att dessa tvÄ ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de hÀr perspektiven för att se om och hur de fÄr stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som Àr svenska ledare med mÄnga Ärs erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslÀrare och modersmÄlslÀrare har pÄ kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter som de anser finns pÄ vardaglig basis i skolan. Jag ville Àven undersöka lÀrarnas syn pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet. De frÄgestÀllningar som behandlas i examensarbetet Àr följande. Vilken syn har lÀrarna pÄ kollegial samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare? Vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter för samverkan ser lÀrarna? Hur ser lÀrarna pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr samtliga lÀrare varav fyra stycken Àr klasslÀrare och tre stycken Àr modersmÄlslÀrare.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Trots att EU-lÀnderna numera har samma formella redovisningsregler hÀvdar flera forskare att skillnader kvarstÄr. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan lÀnder och kopplar dessa skillnader till varierande Àgarstrukturer respektive skiftande kulturella vÀrderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar vÀrdering av vÀxande skog. Vi gör en kartlÀggning av hur skogsbolag frÄn 7 olika lÀnder vÀrderar sin skog. KartlÀggningen görs i tvÄ steg, för det första undersöker vi vilken vÀrderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillÄter tre olika) och för det andra undersöker vi vÀrdeförÀndringarnas storlek Är för Är.

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor frÄn artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, tvÄ kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrÄn fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för ÄterhÀmtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Den hÀr studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som pÄverkar samverkan. Studien efterstrÀvar ocksÄ att utforska upplevelsen av hur samverkan pÄverkar mÄlet att uppnÄ bÀttre arbetsmetoder kring barn som misstÀnks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i Ätta stycken teman. De teman som kunde urskiljas Àr: öppet klimat pÄ kort tid, natt och dag, spindlarna i nÀtet, ringar pÄ vattnet, en frÄga om instÀllning, Barnahus Àr allas hus, tydlighet Àr husets vÀggar och nÄgot bra pÄ spÄren.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.