Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling.

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell.Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell.Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg.

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden.Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkiga klassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag har velat ha svar på i anslutning till detta är: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gäller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen? ? Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska och sitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid? Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen och att det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid..

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden.