Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling?Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska.

Vårdtiden efter att kvinnor fått barn har stadigt förkortats i Sverige. Det är förknippat med både positiva och negativa känslor hos kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av tidig hemgång sett ur ett transkulturellt perspektiv. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 15 utvalda artiklar från hela världen. Analysen resulterade i fyra kategorier som visade att kvinnor inte får välja när de vill gå hem, att de kände sig ensamma och osäkra men även att de litade på sig själva och personalen, och att de kände tillhörighet med partnern och anhöriga.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns några handlingsplaner att tillgå i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar även upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mångkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och vi kommer att möta många barn med rötter i andra länder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollärare och barnskötare i förskolan.

Skogsvårdsorganisationen startade en rikstäckande utbildningskampanj under 1999 kallad Grönare Skog. En viktig del av kampanjen utgjordes av de demon­ strationsområden som planerades och färdigställdes under våren 1999. För de landskapsavsnitt där demonstrationsområdena förlades krävdes ett fördjupat underlag med avseende både på kulturella och biologiska faktorer. Syftet med examensarbetet var att ta fram planeringsunderlag på landskapsnivå för de aktuella områdena i form av temakartor över t.ex. lövskogsandel och nyckel­ biotoper, att studera den historiska förändringen av lövskogens utbredning samt att genomföra en analys med avseende på skogens ekonomiska nuvärde.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI (urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hälso- och sjukvård för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som hindrar kvinnor med UI från att söka hjälp. Goodmans metod tillämpades som modell för att strukturera förfaringssättet i litteraturstudien. Sammanställd data är baserat på tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art från Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten påvisar att faktorer som begränsar kvinnors hjälpsökande är förknippade med bristande kunskap, läkarens karakteristika, känslomässiga aspekter, förhållningssätt till UI, ålder, grad av symtom och inverkan på livskvalitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund. Hur går det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen är teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lärare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades.

We chose to base our literature study on the meme phenomena. The meme is a portion of culture that is spread among us from mind to mind. Every time we learn something by copying others we use information that has been passed on from a previous person, that information can be seen as a meme. The theoretical frame for our methodology in our exam paper is founded on Forsberg och Wengström research on literature studies. Our aim is to describe to the reader in depth what a meme is and how they could be helpful in an academic and pedagogical setting. Our study will show how memes are seen predominantly as graphic designs and as artifacts for cultural representation parallel to their imagery.

Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld.

Hofstede constructed a culture dimension called Power Distance, measuring the inequality of Power. Germany and Sweden have relatively similar values according to his world-renowned research. But a series of interviews of Swedish entrepreneurs in Germany shows that these perceive a large difference in inequality of power in the two countries. This essay seeks to explain the difference between these subjective-qualitative experiences and the objective-quantitative data of Hofstedes Power Distance Index. We propose that a combination of differences in communication, exercise and visibility of power and formality influence the way Power Distance is perceived.

Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga.

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är:Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Denna rapport är sammanställd av två studenter vid Luleå tekniska universitet under sommaren och början av hösten -08. Rapporten grundar sig i att IT-företaget Medius AB har haft en kraftig tillväxt och vill se över möjligheterna med att expandera delar av sin forskning och utveckling (FoU) utomlands. Under de senare decennierna har det blivit allt vanligare för företag i västvärlden att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Till en början var det främst de stor industriföretagen som stod för utlandsetableringarna och då handlade det främst om att etablera försäljnings- och produktionsanläggningar. Företagen har på senare tid kommit till insikt om den stora potential som finns med att även förlägga FoU-verksamhet i andra länder.