Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport.

Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Volvo Aeros flygmotortillverkning i Trollhättan har infört ett antal nya detaljvarianter i produktionen. Detta har medfört att den robotcell som är avsedd att utföra en avgradningsoperation är i behov av uppdatering av både hårdvara och mjukvara. Denna rapport följer framtagningen av fixturkoncept som möjliggör att robotcellen kan användas även till de nya detaljerna. De förslag som arbetats fram sträcker sig från enklast möjliga till mer avancerade och nytänkande funktioner. Samtliga funktioner och koncept har genomgått gallringar i ett flertal steg.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.

Bäckahästen är inom nordisk folktro ett vattenväsen i hästgestalt med stor förvandlingsförmåga. Då han visar sig i mänsklig gestalt, kallas han Näcken. Karakteristiska sägner berätta, hur han lockar barn att rida på hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade föreställningar och sägner om vattenhästar  påträffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. Så visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig släktskap med våra bäckahästsägner, och den forniriska traditionen.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.