I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Studiens syfte är att analysera påverkan av kulturella aspekter på styrsystem i majoritetsägda västerländska dotterbolag i Kina. Studiens syfte är även att belysa eventuella problem, samt föreslå eventuella lösningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med västerlänningar, anställda på västerländska majoritetsägda dotterbolag i Kina. Studien är baserad på teorier om styrsystem som sedan kompletteras med andra teorier om ett antal kulturella faktorer som kan tänkas ha påverkan på styrsystem. Detta utgör studiens teoretiska ramverk som ligger till grund för studiens analys.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner).

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden.

Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes Kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.