Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att främja patienters självbestämmande. Det är viktigt att lyfta fram patienters syn på självbestämmande för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad medvetenhet skapar möjlighet till god omvårdnad i och med en ökad förståelse för patientens önskemål. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av självbestämmande då de vårdas palliativt. Metoden är en litteraturstudie där 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar.   Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen. Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid. Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Detta kandidatarbete utgår ifrån vilka aspekter som är viktiga att tänka på när man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstår när en webbsida skalas ner till en låg skärmupplösning. Vi har behandlat användarvänlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara på problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till är ett antal punkter inom områdena ovan..

Forskningen i den här uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pågående genusdiskussionen i Sverige. Utgångspunkten för uppsatsen är huvudfrågan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrån ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan på det upplevda och behovet av hjälp. Metoden som används är kvalitativ intervjumetod. Intentionen är att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten våld i hemmets sfär som ett exempel på den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsätts för.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation.SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning.METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet.RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen.KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Uppsatsen Män med män handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells Präriehundarna (1987) och Bengt Martins Sodomsäpplet (1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i Präriehundarna gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I Sodomsäpplet finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.

När unga behandlas inom ramen för institutionell tvångsvård finns det några aspekter som är avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstämmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprättar en främjande relation till den unge. Det krävs en kombination av dessa aspekter för att på bästa sätt ge den unge förutsättningar att främja sin utveckling. Föreliggande studie syftar därmed till att undersöka hur personal på tre särskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser på metodtillämpning, relationella aspekter och samstämmighet. Studien bygger på en kvantitativ del som innefattar en enkätundersökning där behandlingspersonalen besvarar hur de ser på dessa aspekter, samt en kvalitativ del där institutionschefer, avdelningsföreståndare och annan personal delger sin syn på hur metodanvändning, samstämmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvändningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.