Bakgrund: Många av de människor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer någon gång i kontakt med sjukvården. Detta gör att sjuksköterskorna ställs inför möten med människor från andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvårdade än vad sjuksköterskan är van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med människor från andra kulturer i den svenska vården. Metod: Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen är gjord på sex artiklar, och de har analyserats med hjälp av en innehållsanalys i fem steg.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt..

Dagens svenska sjukvård beskrivs i litteraturen som mångkulturell och en stor del av desspatienter kommer ifrån minoritetskulturer. Att sjuksköterskan har förkunskaper om kultur,dess påverkan på mötet, uppfattningen av hälsa och sjukdom, samhället samt kommunikationblir därför mycket viktigt. Sjuksköterskan bör också ha en hel del kännedom om transkulturellomvårdnad för att på bästa sätt kunna möta individen och ge god kulturell omvårdnad. Somomvårdnadsteoretisk referensram har Leiningers soluppgångsmodell använts. Utifrån hennesmodell har syftet formats vilket är att genom bearbetning av möten mellan vårdare ochpatienter från olika kulturer undersöka vad som påverkar omvårdnaden samt belysa hur dettastämmer överens med Leiningers soluppgångsmodell.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Med utgångspunkt i närläsning av två samtida konstnärliga verk, eget gestaltande arbete samt med stöd av valda teorier vill jag undersöka hur samtidskonsten utmanar stereotypa representationer. Syftet med arbetet är att se hur konst kan laborera med vedertagna och stereotypa uttryck och hur dessa kan avslöja värderingar och normer. Det didaktiska syftet är att erbjuda exempel med vilka man kan synliggöra dessa föreställningar. Mitt föreslagna exempel visar på arbete med bildtolkning och eget konstnärligt gestaltande. Uppsatsen behandlar alltså vanliga och förhoppningsvis angelägna frågor med fokus på visuella och språkliga representationer.Jag använder mig av teorier som de flesta är förankrade i det postkoloniala fältet och närmar mig begrepp som kulturell identitet, stereotypi och semiotik.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården.Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Islam är den näst största av världens religioner med 1,5 miljarder utövare och är även det trossamfund som växer snabbast. I och med en eskalerande invandring till västerlandet ökar behovet av kunskap kring den kulturella relationen till hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av mötet med västerländsk hälso- och sjukvård hos personer med muslimsk bakgrund. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i sex slutkategorier: Att vara obekväm med vårdare av motsatt kön: Att mötas av respektlöshet och kulturell okänslighet från sin vårdare: Att språkliga barriärer påverkar tillfredställelse med vård: Att vara frustrerad över sjukvårdens struktur och organisation: Att få vara den man är och känna tacksamhet över vården: Att göra allt för att passa in. Resultaten visar olika svårigheter främst kopplade till vårdarens kön samt kommunikation.

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..