Sök:

Sökresultat:

1597 Uppsatser om Kulturell pćverkan - Sida 5 av 107

Dom Àr inte som jag - ska jag bli som dom? : Om identitetsskapande i en ny kultur

Hur pÄverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer Àr det som spelar in? I denna antologi har vi grÀvt djupare i dessa frÄgor genom att genomföra varsitt fÀltarbete. Med hjÀlp av observationer och intervjuer fick vi ta del av mÀnniskors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som vÀljer att flytta utomlands i vuxen Älder integreras i det nya samhÀllet och hur detta pÄverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig pÄ hur skönhetsidealen i ett samhÀlle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Sjuksk?terskors upplevelser av spr?kliga barri?rer i patientm?ten : En litteratur?versikt

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Fördomar i skolan? : en studie om attityder mot mÀnniskor med olika religiösa och kulturella bakgrunder bland elever i Ärskurs 7-9

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om skolungdomar har fördomar mot mÀnniskor med en annan trosuppfattning/livsÄskÄdning Àn den egna. FrÄgestÀllningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare Är, om det skiljer sig Ät mellan pojkar och flickor och om eleverna kÀnner av om det finns fördomar pÄ skolan. Metoderna som anvÀnts i den hÀr studien Àr en enkÀtundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund Àn deras egen. Det Àr endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Framtida markbaserade precisionsbekÀmpningssystem i den nya Försvarsmakten

Uppgiften Àr att utarbeta ett förslag pÄ inriktning vid val av ett framtida markbaserat precisionsbekÀmpningssystem för den nya Försvarsmakten. Uppsatsen tar avstamp utifrÄn RMA, Àven kallad ?den nya krigföringen?, som antas vara den vision som gÀller nÀr det nya försvaret skall formas. Inledningsvis studeras de trender och pÄgÄende projekt som föreligger. Dessa fÄr sedan lÀgga grunden för ett antal spelkort som bedöms utifrÄn de förvÀntade krav som kommer att stÀllas i framtiden.

SaltanvÀndning i skidbackar : Utbredning och pÄverkan av natriumklorid i den lokala miljön

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

MÄngkulturella möten i dagens Sverige

I det nutida samhÀllet med allt snabbare förÀndringsprocesser blir invandrarnas integration svÄrare att uppnÄ och identitetsfrÄgorna svÄrare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ varför religiös och kulturell identitet förÀndras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förstÄelse av de kulturkollisioner som invandrare kan rÄka ut för i sina kontakter med majoritetssamhÀllet.NÄgra frÄgor som kommer att behandlas Àr :Varför Àr det sÄ viktigt för en mÀnniska att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhÀlle och vad betyder det i mÀnniskors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhÀllsgrupper?.

Slöjan i skolan : En kvalitativ studie av instÀllningen till slöjan blandhögstadieelever

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Att uppleva hÀlsa och ohÀlsa i ett nytt land

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Om meÀnkieli : Ett minoritetssprÄk i utveckling?

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Mitt f?re detta underbara underliv - Kvinnors sexuella h?lsa efter f?rlossningsbristning

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Normhierarkin mellan skatteavtal och svenska interna regler - Vilka regler ska ges företrÀde vid regelkollision?

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Att uppleva hÀlsa och ohÀlsa i ett nytt land

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Skiftande trender i skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika : Möjliga förklaringar i ljuset av normalisering och kulturell förÀndring

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

IRA och de grundlÀggande förmÄgorna

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Att betala eller inte betala - En studie om patientavgiftens roll vid l?karbes?k

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->