Ortvikens pappersbruk stÄr inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebÀra en ökning frÄn dagens 800.000 Ärston producerat papper till 1.300.000 Ärston. Ett krav för att investeringen ska bli av Àr att en ny pappersmaskin inte ska innebÀra en ökning av rÄvattenförbrukningen. En ÄtgÀrd Àr att man stÀnger den vid bruket Àldsta pappersmaskinen PM2. En annan ÄtgÀrd som kommer att vidtagas Àr en genomgÄng av den totala processen för papperstillverkningen. Detta moment innebÀr att man granskar hela fabriken för att pÄ sÄ sÀtt hitta kÀllor dÀr man eventuellt kan minska förbrukningen av rÄvatten.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Arbetet behandlar omrÄdet aseptisk fyllning av tuber i en ISO 5 klassad miljö.Problematiken som berör detta omrÄde tas upp, grundprinciper diskuteras, dagens teknik inom olika renrumsapplikationer behandlas.Slutligen appliceras allt för att lösa det specifika problemet att möjliggöra aseptisk fyllning av tuber i en specifik maskin, dÀr koncept för att lösa detta presenteras..

Efter mÄnga Ärs kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet sÀkerstÀlla en enhetlig patentrÀttslig tillÀmpning i alla deltagande lÀnder. I denna uppsats görs först en genomgÄng av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebÀr och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras pÄverkan pÄ ett fiktivt företag inom bilsÀkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte sÀrskilja sig i nÄgon större utstrÀckning frÄn det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istÀllet att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfÄnget.

Arbetet undersöker vilken militÀr nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jÀmförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet Àr en fjÀrrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna; verkan, uthÄllighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..

Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.

Uppsatsen behandlar det amerikanska konceptet Distributed Operations (DO) kopplat mot den svenska doktrinutvecklingen. Uppsatsen bygger pĂ„ Mika Ihalainens uppsats om DO som en framtida upprorsbekĂ€mpningsmetod. Uppsatsen avser fortsĂ€tta pĂ„ Mika Ihalainens uppsats, och dĂ„ frĂ€mst med hans egna förslag pĂ„ vidare forskning. Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara frĂ„gestĂ€llningen ?Är Distributed Operations en förmĂ„ga eller en metod utifrĂ„n hur konceptet nyttjades under Falklandskriget?? och att ge ett konceptexempel pĂ„ hur den svenska Försvarsmakten kan hantera en lĂ„gtek-nologisk fiende samt bidraga till den svenska doktrinutvecklingen, framförallt genom en definition av begreppen förmĂ„ga och metod.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Guideline AB Àr inom flugfiskebranschen ett av de största varumÀrkena i norden. De har Àven stora marknadsandelar i övriga Europa. Guideline utvecklar och sÀljer allt ifrÄn flugfiskespön och rullar till klÀder och fluorcarbon tafsar. För att hÀnga med i konkurrensen och för att kunna erbjuda kunderna de senaste och bÀsta produkterna krÀvs stÀndig utveckling av nya produkter. En produkt som det stÀlls stora krav pÄ bÄde vad det gÀller funktionalitet och design, Àr deras flugfiskerullar.

Detta examensarbete har skrivits inom Àmnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats Àr Folkets park i Malmö, som i skrivande stund stÄr inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har bÄde tagit utgÄngspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt vÀxla mellan dessa tvÄ olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbÀttra mÄlgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har mÀnniskors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med sÀrskild fokus pÄ hur detta kan fungera i Folkets park.

Som ett led i att minska vÀxthuseffekten och den globala uppvÀrmningen gÀller det att minskautslÀppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som slÀpps ut inom energisektornkommer frÄn elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utslÀpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvÀrme, det vill sÀga samtidig produktion av vÀrme och el. Ett sÀtt att göradet Àr att komplettera befintliga, smÄskaliga vÀrmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den hÀr studien Àr attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsÀttningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.

Denna uppsats behandlar den svenska resemarknaden och om olika reseföretags tillÀmpning av konkurrensstrategier kan skapa framgÄng och hjÀlpa dem att överleva pÄ en mogen resemarknad. Arbetet bygger pÄ en jÀmförelse mellan tre reseföretag som distribuerar resor, för att undersöka och analysera olika konkurrensstrategiers verkan pÄ den svenska resemarknaden.Tre reseföretag med olika inriktningar pÄ marknaden jÀmförs i uppsatsen, KILROY travels Sweden AB, Ticket Travel Group AB och MyTravel Sweden. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod genom personliga intervjuer med respektive företag.I analysen görs en jÀmförelse av reseföretagen som konkurrenter till varandra. Det som har framkommit i intervjuerna jÀmförs med utvalda teorier i analysen. En kombination av konkurrensstrategier anvÀnds för att utreda vilka köpare och leverantörer som finns och om det finns hot frÄn potentiella etablerare och substitut.

MÄlet med detta projekt har varit att undersöka möjligheter för att förbÀttra verkningsgraden för campingkök under vÀxlande förhÄllanden. Projektet har baserats pÄ designmetodik, utvÀrderingar av befintliga system, anvÀndarstudier och grundlÀggande teori för vÀrmeöverföring. Tre olika koncept arbetades fram utifrÄn resultaten frÄn anvÀndarstudierna vilka sedan analyserats för att vidareutvecklas till ett resultat. Resultater Àr en vÀrmevÀxlare som bygger pÄ konvektion vilket under tester kokar upp vatten med bÀttre verkningsgrad under skiftande förhÄllanden..

Föreliggande uppsats syftar till att presentera valmöjligheter och visa hur den svenskaamfibiska förmÄgan passar in i olika sÀkerhetspolitiska lösningar. Uppsatsen tydliggörnuvarande förmÄga och ger en bild över olika sÀtt hur den amfibiska förmÄgan kanutvecklas. Problemformuleringen lyder: Hur kan olika koncept avseende svensk amfibiskförmÄga utformas och utnyttjas i tidsperspektivet 2015-2025? I sex styckendelfrÄgestÀllningar besvaras vilka koncept medvidhÀngande motiv som finns idag, vilkadelförmÄgor som generellt ingÄr i koncepten och vilka förmÄgor Sverige saknar eller kanutveckla. DÀrefter redovisas och diskuteras hur olika svenska amfibiekoncept kan bildasoch utnyttjas i ett överordnat strategiskt och sÀkerhetspolitiskt sammanhang.