Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara pÄ barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus pÄ matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram Àr för nÄgot. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn Àr de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fÄtt/lÀrt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn Àr pÄ matematik i förskolan?  samt vad som rÀknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor.

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

VÄrt intresse för detta arbete grundade sig i vÄr uppfattning att restauranger i allmÀnhet inte har stor medvetenhet om direktmiljöns pÄverkan pÄ restauranggÀster och att restaurangchefer i allmÀnhet sÀllan gör förÀndringar i direktmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka hur restaurangchefer i Göteborg arbetar med direktmiljön i restaurangen de driver.Genom kvalitativa intervjuer med restaurangchefer pÄ Ätta olika restauranger i centrala Göteborg undersökte vi hur de jobbade med förÀndringar i direktmiljön. FrÄgorna rörde ocksÄ restaurangernas koncept och hur de arbetar med fÀrg- och ljussÀttning, ljud och akustik, materialval, doft och Àven hur restaurangcheferna tror att man kan pÄverka gÀsternas köpbeteende med miljöfaktorer.Resultatet visade att medvetenheten i allmÀnhet var hög vad gÀller hur lokalen Àr utformad och vilka fördelar och problem som fanns i miljön ut mot gÀsten. Man anvÀnder sig av lokalen i marknadsföringssyfte och försöker locka sin tilltÀnkta mÄlgrupp genom att förmedla sitt koncept via direktmiljön. MÄnga har Àven tagit hjÀlp utifrÄn av exempelvis inredningsarkitekter och fÀrgsÀttare.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebÀr att ha mÀnniskor anstÀllda som hÀrstammar ur olika kulturer krÀvs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och fÀrdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmÄga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om vÄra olikheter vi införskaffar oss, desto lÀttare Àr det att förutse dessa problem och dÀrmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den problematik som kan pÄverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmÀssig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjÀlp av fyra personer pÄ dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som pÄverkar kommunikationen Àr uppdelningen av arbete och privatliv, anvÀndandet av Ni-formen, tvetydigheter, skÀmt och kroppssprÄket. De fördelar som kan identifieras nÀr personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar Àr att kommunikationen blir livligare, möjligheten att fÄ uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstÄr dÄ var och en ser saker och ting pÄ olika sÀtt.

DÄ Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med en expanderande population stÀlls vi inför mÄnga möten i vÄrden med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som pÄverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, dÀr kommunikationen som Àr bÄde verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur mÀnniskor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Detta examensarbete har fokuserat pÄ att undersöka hur en produkt kan utvecklas för att hjÀlpa kontorsarbetare pÄ kommunhus att organisera sina papper pÄ skrivbordet. Vilket i sin tur kan öka koncentrationen och sÀnka stressnivÄn hos de anstÀllda. För att fÄ en bÀttre inblick i den nuvarande situationen för kontorsarbetare genomfördes intervjuer och observationer. HÀr upptÀcktes det att mÄnga har pappershögar pÄ skrivborden istÀllet för att ha dem i en hylla. En undersökning av vad som erbjuds pÄ marknaden utfördes för att se vad som finns samt vilka lösningar de produkterna har. För att utveckla koncept gjordes idégenereringar.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Internationella uppdrag Àr en utmanande upplevelse för de individer som Äker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriÀrcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgÄr frÄn en narrativ analys och metod, dÀr intervjuer anvÀnts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berÀttelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat pÄ ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förÀndras, kulturellt eller professionellt, eller bÄde professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förÀndrats.

Examensarbetet utfördes sjÀlvstÀndigt av Cecilia Edlund som studerar pÄ Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads universitet. Arbetet utfördes under vÄrterminen 2012 och omfattade 22,5hp.  Uppdragsgivaren har varit Nokalux AB som utvecklar och producerar inomhus- samt utomhusbelysning för den professionella marknaden i Norden. Företaget har ett behov av att utöka sitt produktsortiment pÄ utomhusmarknaden. Vilket har resulterat i uppdraget att utveckla en parkarmatur med LED-teknik som ljuskÀlla.Fokus i examensarbetet har varit förstudien. Detta för att grundligt ta reda pÄ information kring LED och belysningsteknik som anses betydande vid utformning av utomhusarmaturer.

Bakgrund: Den goda vÄrden syftar till att lindra mÀnskligt lidande, sÄsom smÀrta. Detta Àr inte alltid uppnÄtt inom den slutna sjukvÄrden idag, och patientens smÀrta blir inte lindrad. Musik kan anvÀndas som en hÀlsointervention inom sjukvÄrden och har visats ha en rad positiv inverkan pÄ patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvÄrdnadshandling har för verkan pÄ patientens smÀrttillstÄnd vid en akut smÀrta.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan pÄ ett akut smÀrttillstÄnd. Resultat: Resultatet visar pÄ att musik som en individanpassad omvÄrdnadshandling kan lindra patientens smÀrttillstÄnd.

"Lester Bangs har aldrig varit i TranÄs" Àr en kultursociologisk studie i syfte att testa hÄllbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa pÄ skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvÀgar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla frÄn svensk dagspress, strÀvar uppsatsen efter att visa pÄ varje individs specifika kulturella navigation för att nÄ en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som Àr gÄngbart pÄ ett specifikt fÀlt? Begreppen kapital och fÀlt Àr hÀmtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom nÄgra ledtrÄdar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students? formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden.

Detta projekt Àr ett 2x20 poÀngs examensarbete som utförts vid LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Legoproduktion AB i Kalix. Arbetet bedrevs under 20 veckor med början den 1/11-05. Företagaren och innovatören Tomas Nilsson hade en idé om en bÀddsoffa med en ny typ av konstruktion. För att vidareutveckla möbeln och göra den mer marknadsanpassad vill nu Legoproduktion AB ha hjÀlp med det fortsatta utvecklingsarbetet. Metoden som anvÀnts i detta projekt kallas systematisk problembehandling och grundar sig pÄ att identifiera vilket huvudproblem som föreligger samt vilka delproblem som finns.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som Àr anpassat för att köra pÄ moderna mobila enheter ute i fÀlt. Detta sÀtter krav pÄ systemet vad gÀller berÀkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer anvÀndes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjÀlpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutÀndan till ett koncept som klarade av de krav som stÀlldes pÄ systemet.

Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska vĂ€rderingarna, den vĂ€stliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, dĂ€r "Turken" sedan lĂ€nge varit Europas "Andre" vars egenskaper har Ă€ndrats i takt med Europas förutsĂ€ttningar.Turkiet har, trots att det i Ă„r Ă€r tjugo Ă„r sedan de ansökte om fullvĂ€rdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet sĂ„ har man de senaste Ă„ren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgĂ€rdat förhandlingarna kan förstĂ„s i förhĂ„llande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa vĂ€rden som Ă€r grundade pĂ„ en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gĂ€llande.