Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

Isolering, bältning och tvångsmedicinering är exempel på tvångsåtgärder som förekommer inom psykiatrin världen över. Sjuksköterskor möter patienter som tvångsvårdas, och ansvarar för att skapa relationer med dem. Mötet innebär en komplexitet, eftersom sjuksköterskans uppgift är att individanpassa vården och att bevara patientens autonomi, samtidigt som hen är skyldig att väga patientens önskemål mot läkarens ordinationer, lagtexter och avdelningens säkerhet. Förutom detta etiska dilemma finns även risk för att sjuksköterskan utsätts för våld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med tvångsåtgärder.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet.

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls..

Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form.

This study is an attempt to shed light on the importance of fiction as a bridge between different cultures and traditions. The objective of this essay is threefold. First it explores the potentiality of fiction as a communication channel between different cultures, societies and social groups. Secondly, it studies the availability of foreign fiction in Swedish language. And thirdly it tries to approach and analyze the structures and mechanisms behind that availability.

Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorerpå graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensionersom den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visaviemancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således användsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.