Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "Kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag.

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet.

Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer.

Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna är fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens län. Totalt 4 stycken respondenter ställde upp i denna studie. I detta arbete har jag använt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie använder sig av lek för att stärka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstärkande övningar.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

När konkurrensen hårdnar och marknaderna globaliseras så ökar kraven på varje företag att utvecklas. I takt med förändringarna i omvärlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgångsfaktor är att kroka arm med flera samarbetspartners. Här är vänortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vänortssamarbete kan ge företag på lokal nivå högre kompetens genom att ingå i ett nätverk orter emellan.

Bakgrund: Humanitära insatser i kris- och katastrofområden har en historia där sjuksköterskans roll är central. Att komma som sjuksköterska till ett krisdrabbat område med detta enorma ansvar och att jobba under flera veckor, ofta månader, i en ny miljö ställer enorma krav på sjuksköterskans kompetens. Även andra åtskilliga förmågor så som Kulturell kompetens, ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet sätts på prov. Sjuksköterskan förväntas vägleda, dirigera och samordna de professioner som jobbar runt sjuksköterskan samtidigt som denne själv ska ansvara för andras säkerhet och omvårdnad. Detta i en värld där natur och människoskapade katastrofer ökat drastiskt de senaste åren.Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar sjuksköterskor upplever under ett humanitärt uppdrag.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

The aim of the study was to examine which approach future social workers have regarding specific competence in the meeting with lesbian, gay, bisexual, transgender and queer clients. Previous research shows that LGBTQ people have a low confidence towards social services, police and courts and say they face discrimination and degrading treatment to a greater extent than the heterosexual population. Research shows that education and better skills of LGBTQ culture among professionals can change the situation.The essay is based on a model of cultural competence in working with sexual minorities and people with a transgender expression. The model defines the meaning of an LGBTQ perspective and is designed to improve social work with LGBTQ clients.The study is quantitative and empirical data consists of 203 survey responses from students with a long experience of the social work education. The analysis of the results is based on the cultural competence three principles; attitudes, knowledge and skills.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig..

Outsourcing påverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det även på andra sätt påverkar individen i arbetslivet..

Det svenska samhället blir alltmer ett mångkulturellt samhälle med nya krav på sjukvården och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förståelse. Hur kulturell bakgrund påverkar förväntningar och vårdresultat blir därför viktig. Syftet med studien är att beskriva faktorer som är viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som är invandrare och vårdas inom den transkulturella vården. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.