Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte är födda i Sverige, upplever att det är att leva i landet samt hur identiteten påverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar på att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 års tid så har integrationen inte fungerat fullt så bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vårt intresse kring ämnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lämpliga? informanter då dessa behärskat det svenska språket samt haft ett annat ursprung än svenskt. De frågeställningar som har använts är: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det är att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige på sin egen identitet? - Förändras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstår för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vår datainsamling har vi använt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstå den intervjuades upplevelse av fenomenet.

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna ?cisternstad? kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ?den mångkulturella skolan? ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever på ett gymnasium använder skolans platser under rasterna, med fokus på fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. Utgångspunkten för uppsatsen är läroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhällskunskap 1b, vilket återknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. Vår uppsats är relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och använder skolans platser under rasterna. Informationen är betydelsefull dels för eleverna men även för lärarna eftersom den främjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.

Mångkulturell skola är inget nytt, vi har alltid varit olika på många sätt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förståelse och kunskaper om varandras olikheter och på det sättet få en ännu bättre skolsituation.Arbetet bygger på djupintervjuer med sju elever på handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs på sitt program och är goda marknadsförare för programmet..

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.