Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Syftet med undersökningen Àr att belysa förskollÀrares syn pÄ snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sÄdan snedrekrytering. Denna undersökning Àr en delutvÀrdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. UtvÀrderingen tar upp hur förskollÀrare tÀnker om projektet och hur detta har pÄverkat barnen och dem sjÀlva i arbetet men ocksÄ hur förskollÀrarna kan arbeta för att pÄ lÄng sikt bidra till att förebygga snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell snedrekrytering bygger pÄ Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fÀlt.

Med ett ökat antal multinationella företag med anstÀllda frÄn hela vÀrlden ökar ocksÄ antalet barn som under sin uppvÀxt flyttar runt i olika lÀnder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att vÀxa upp i flera olika lÀnder och hur man ser pÄ sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling Àr nÄgot alla gÄr igenom. Forskning visar att om man under uppvÀxten ofta byter kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt nÀr det gÀller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppvÀxt och upplevelser som TKC.  Uppsatsen presenterar deras berÀttelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att vÀxa upp i frÀmmande kulturer men ocksÄ hur den kulturella identiteten ifrÄgasÀtts nÀr man som ung vuxen ÄtervÀnder till sitt passland.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mÄngfald som en del av det brittiska samhÀllet, ?en gemenskap av gemenskaper?. De vÄldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska stÀder sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mÄngfald, vilken förstÀrktes ytterligare i de politiska svaren pÄ sjÀlvmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte frÄn fokus pÄ antirasism och skillnadstÀnkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhÄllning kring en uppsÀttning ?brittiska vÀrden?.Med hjÀlp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus pÄ problemformulering, analyserar jag hur makt pÄ olika sÀtt aktiveras i den nya sammanhÄllningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstÀrkt nationell gemenskap.

Patienter frÄn andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation pÄverkar relationen och handlingar: nÀrstÄendes medverkan Àr en tillgÄng men Àven ett hinder: försöka förstÄ patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vÄrd Àr svÄrt: kunskap och utbildning Àr viktigt för en ökad förstÄelse: arbetet Àr krÀvande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter frÄn andra kulturer var utvecklande och givande.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshemmet. DÄ fritidshemmen har förÀndrats, barn­grupperna har blivit större och personaltÀtheten minskat uppstÄr frÄgan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstÀllas. Barn med koncentrationssvÄrigheter Àr en grupp som pÄver­kas av dessa omstÀndigheter. Det Àr viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dÀr fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. AnvÀndandet av öppna frÄgor, i en sÄ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.Resultatet som Àr intervjupersonernas reflektioner kring studiens frÄgestÀllningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svÄrigheter.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn pÄ arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkÀtstudie och genomfördes i ett lÀn i södra Sverige. PÄ BVC arbetar distriktssköterskor som Àr specialiserade i öppen hÀlso- och sjukvÄrd samt barnsjuksköterskor med utbildning i hÀlso- och sjukvÄrd för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer Àn hÀlften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansÄg i högre utstrÀckning Àn distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver ÄtgÀrdas.

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

PROBLEM: En demografisk förÀndring i form av en ökad kulturell heterogenitet har pÄ kort tid Àgt rum i Sverige liksom i mÄnga andra lÀnder. Idag har nÀstan 2 av 9 miljoner invÄnare i Sverige invandrarbakgrund. NÀr företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av sprÄk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan anvÀnda specifika strategier för att nÄ individer och grupper med invandrarbakgrund pÄ den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som anvÀnts Àr en fallstudie dÀr Folksam varit huvudobjekt.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det Àr under de senaste tio Ären som man har börjat uppmÀrksamma barn som bevittnat vÄld och att dessa barn kan reagera pÄ samma sÀtt som barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och Àr i behov av stöd och hjÀlp. Syftet med studien Àr att öka kunskapen om SocialtjÀnstens och Polisens arbete med barn som bevittnat vÄld. MÄlet Àr att försöka förstÄ om det finns en skillnad pÄ myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat vÄld gentemot barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och hur denna skillnad i sÄ fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med SocialtjÀnsten och tre med Polisen.