ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra nÄgra förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlÀnda barn och deras förÀldrar i förskolan. Centrala frÄ-gestÀllningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlÀnda barn och förÀldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gÀller mottagandet av nyanlÀnda? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning Ät relationella perspektivet, dÀr betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhÄlls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vÀnts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlÀnda barn.

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

Globalt sett har den rapporterade förekomsten av typ 2-diabetes ökat frÄn 150 miljoner drabbade mÀnniskor 1980 till nÀstan 350 miljoner idag. Typ 2-diabetes Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem vars förekomst associeras med ökningen av fetma över hela vÀrlden och att mÀnniskor idag lever ett mer inaktivt liv. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att ur ett mÄngkulturellt perspektiv beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes och att fÄ vÄrd samt beskriva sjuksköterskans kompetens. Litteraturöversikten Àr baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet visade att sprÄkbarriÀrer upplevs som ett hinder för personcentrerad vÄrd av bÄde sjukvÄrdspersonal och patienter.

Modernismens storhetstankar om mÀnsklighetens obegrÀnsade kapacitet har gjort den postmoderna mÀnniskan smÀrtsamt medveten om mÀnsklighetens begrÀnsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terrÀng. Valet av semester anses pÄverka bÄde resenÀren och vÀrddestinationen. I denna undersökning söks en förstÄelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontÀrresans arrangemang och volontÀrresenÀrers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenÀren samt moraliskt resande och hÄllbar turismutveckling kopplas till empiri grundad pÄ djupintervjuer med volontÀrresenÀrer samt representanter frÄn tvÄ olika volontÀrresearrangörer.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhÄllande till psykologisk sekundÀrlitteratur. Hur Àr primÀrlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att belysa vilka hinder som kan uppstÄ vid mötet i patientens hem dÄ patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva nÄgra av de faktorer som kan frÀmja mötet. DÄ vi genom vÄrt arbete i hemsjukvÄrden i invandrartÀta omrÄden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstÄr. Hur fÄr vi patienter med invandrarbakgrund att kÀnna sig som en del i ett sammanhang och hur fÄr vi patienten att kÀnna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingÄr sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Vi bÀr alla med oss förestÀllningar om barn . Synen pÄ barn pÄverkas av en mÀngd faktorer, samhÀllet vi lever i, media, utbildning för att bara nÀmna nÄgra. Min studie Àr en kvalitativ studie. Syftet med min studie Àr att undersöka vilken syn de anstÀllda vid en BUP avdelning i Norge har pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilka förestÀllningar har de anstÀllda vid BUP avdelningen om barn?? Att jÀmföra de anstÀlldas syn pÄ barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har anvÀnt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk utgÄngspunkt och insamlingsmetoden Àr semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar sjÀlvskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka övervÀganden de gör vid val av insatser. FrÄgestÀllningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin sjÀlvskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende och vilka övervÀganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende? Resultatet tolkades med hjÀlp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att sjÀlvskadebeteende Àr ett beteende med flera orsaker dÀr Ängest och relationsproblem Àr mest framtrÀdande.

UngefÀr 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att mÄnga invandrare Àr utsatta i samhÀllet dÄ de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara sprÄksvÄrigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar Àven sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. PÄ sÄ sÀtt kan det uppstÄ det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

Kursplanen för Àmnet svenska framhÄller i mÄnga passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I Àmneskommentaren för svenskÀmnet anvÀnds ordet identitet vid tre tillfÀllen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat dÀr elever och lÀrare gemensamt diskuterar exempelvis mÄluppfyllelse krÀver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att frÄga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjÀlp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftsprÄket strukturerar, men ocksÄ att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehÄllsskategorier.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrÄn en enkÀtundersökning av tvÄ niondeklasser och en Ättondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick frÄn Ove Sernhedes diskussion om kulturell fristÀllning och undersökte om den Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007.Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkÀtundersökning utförd i tvÄ olika skolor pÄ elever i Äldrarna 14-15 Är gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemomrÄdet.Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell fristÀllning delvis i sin ursprungliga version ej lÀngre Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, Àr inte kulturellt fristÀllda till sÄ vida att de som sina generationsföregÄngare Àr vilsegÄngna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhÀllets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stÀllet förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stÀllet för en flykt frÄn dess krav och stress. Slutligen har jag Àven kommit fram till att ovannÀmnda förÀndringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhÄller sig till populÀrmusik..

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.