Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

AbstractBarns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.