Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer från andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervården, men lite forskning finns om vårdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhälsovårdens verksamhet ingår att stödja familjer och stärka deras egenförmåga inom föräldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer frånannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhälsovården.

SIDA?s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA?s present relief work in Bosnia out of a peace perspective.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.