Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Syftet med detta arbete är att undersöka, - Vad elevers förväntningar till matematik är utifrån ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever på två skolor i södra Sverige. En elevs förgrund är dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar på att elever har olika faktorer som påverkar deras framtidstro, några elever påverkas av deras familj medan andra har en yttre påverkan. Undersökningen har genomförts på två skolor vars etniska sammansättning skiljer sig.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.

Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital ljudfil och hur de påverkar ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara är när upplever en människa kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av ljudet är det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade ljud påverkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som använts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser beträffande ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning där försökspersonernas uppfattningsförmåga testades och sedan sammanställdes.

Bakgrund&ProblemFrån1januari2009skaföretagsomredovisarienlighetmedIFRSföljaIFRS8vidredovisningavrörelsesegment.InförandetavIFRS8haripraktikenmedförtfleraförändringar.Dennyastandardentarsinutgångspunktiledningensperspektivdåinformationensompresenterasidefinansiellarapporternaskastämmaöverrensmeddeninternarapporteringenochvadsomföljsuppavdenhögsteverkställandebeslutsfattaren.IföregångarentillIFRS8,IAS14,utgickföretageniställetfrånriskerochmöjlighetervididentifieringenavsegmenten.ÄvendåutgångspunktenharändratsförhurettföretagenligtIFRS8,jämförtmedIAS14,skaidentifierasegmentharstudieravdelårsrapporterintefunnitnågrastörreförändringarefterinförandetavstandarden.Problemformuleringförstudienlyder:HarinförandetavIFRS8letttillnågonförändringvadgällervilkasegmentsomidentifieratsochrapporteratsavföretagen?SyfteSyftetmeduppsatsenärattgenomenstudieavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsenundersökaochbeskrivahuruvidaförändringarskettiochmedinförandetavIFRS8vadgälleridentifieringenochrapporteringenavsegment.StudienämnarundersökadelsifalldetredovisaderörelsesegmentetienlighetmedIFRS8i2009årsredovisningärsammasomdetidentifieraderedovisadeprimärasegmentetienlighetmedIAS14i2008årsredovisning,samtifallnågonytterligareförändringskettvadgällerindelningenavderedovisaderörelsesegmenten.MetodEnkvantitativundersökningavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsen.Resultat&SlutsatsEfterengenomgångav215årsredovisningarharslutsatsenkunnatdrasatt41företagharändratsinsegmentsidentifiering.TrotsattstudienvisarpåattinförandetavIFRS8inneburitenförändringförenfemtedelavdeundersöktaföretagen,vadgälleridentifieringenavsegment,kandetändockintedrasnågonslutsatsattengenerellförändringskett..

Bakgrund:Nyarekommendationerharkommitsomenreaktionavoförsiktigtochoansvarigtrisktagandeavdefinansiellainstitutionerna.Regleringarnaskapadesförattmotverkadeomotiveradebonusregnsomharfallittillhandfördesvenskabankdirektörerna.Iochmeddettaberörslegitimitetenhosbankerna,därbankernasstorägareutgörgrundenförlegitimitetisamhället.Förattderörligaersättningarnaskavaralegitimakrävsupplysningarifrånbankernassida.Nuvaranderegelverksaknarvägledningfördennariskhantering,vilketgjortattfinansinspektionenframställtnyarekommendationerFFFS2009:6medsyfteattökalegitimiteten.Syfte:Studienämnarundersökalegitimitetenkringutdelningaravrörligersättning.Dettakommerattbesvarasurettintressentperspektivsomlederstudienvidarepåattavspeglaupplysningskravenkringersättningsprogram.Avgränsningar:Eftersomfinansinspektionenregleringarberörkreditinstitut,fondbolagochvärdepappersbolagkännsdetnaturligtattavgränsastudientilldefyrastörstabankernapådensvenskafinansiellamarknaden.Metod:Studienärbegränsadtilltrekategoriersomämnasförattundersökauppsatsensfrågeställningar.Förattpåbästamöjligasättgesvarpåstudienstvåövergripandefrågeställningarkommerforskningenattutgörasavtvåolikametoder.Metoddelenäruppdeladitvåolikablockmedantagandenförredogörelsen.Urdessablockkommerbetygkringupplysningensättasmedhänsyntilltrebedömningskriterierberoendepåutförlighetkringbankernasredovisning.Resultatochslutsatser:Bankernaföljerdenregleringsomfinnsochmerdärtillgenomfriviligaupplysningar.ErsättningartycksvaralegitimaurettintressentperspektivsamtidigtsomdetfinnsettförtroendeförFFFS2009:6nyaregleringaromattökaupplysningskraven.Förslagtillfortsattforskning:Utifrånvåraresultatskulledetvaraintressantattstuderahurbankernasfriviligaupplysningarharutvecklatsmedårenförattåtgöralegitimitetsamtstuderautfalletpåhureffekternablevavregleringen..

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Syfte: Att undersöka om något mer än en god läsförmåga påverkar hur väl lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: Läsförståelse, läsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jämfördes med hur de lyckades tyda två texter samt med hur väl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin läsförmåga och de var positiva till att läsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svårt att fullt ut förstå de två texter som presenterades för dem.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråkspubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässanspubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff?s perception of the visitors as a group.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan Kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole ? samt skolverksamhet hon bedrev.