Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm.

Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer.Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer.Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner.Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation..

Syftet med studien var att explorativt undersöka vilken betydelse hästen har för brittiska soldater och veteraner som varit ute i krig och återvänt med någon form av ohälsa. Studiens frågeställningar var: Hur används hästen på Horseback UK  som en del i tillfrisknandet för brittiska soldater och veteraner som varit ute i krig? Hur beskriver brittiska soldater och veteraner som varit ute i krig hästens betydelse för livskvalitén? För att besvara frågeställningarna tillämpades en metod som bestod av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes på Horseback UK i Skottland som är en välgörenhetsorganisation, skapad för att ge en trygg och säker miljö. De arbetar med hjälp av hästar för att hjälpa de som tjänstgör eller tjänstgjort i den brittiska armén och kommit tillbaka med någon form fysisk eller psykisk ohälsa.

Syftet med arbetet är att undersöka och synliggöra hur unga män och kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet påverkas av att växa upp med inslag av två kulturer och i relation till familjen, vänner och skolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga männen och kvinnor kommer ursprungligen ifrån Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vänner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och känslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar väldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

När jag började på Digital Ljudproduktion program som tillhandahålls av BTH, var mitt syfte att lära mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bästa sättet att spela in olika ljudkällor och att uppnå bästa möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att välja den lämpligaste mikrofonen för inspelning av ett särskilt instrument kan vara svårt och ibland bör du tänka på avstånd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkällan. Likaså, band med blås- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte är vanliga här i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar på behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nå bästa möjliga resultat. Att uppnå denna kapacitet var målet med detta projekt..

Syftet med denna uppsats är att utreda hur gymnasieelever ser på skönlitteratur, vad de har för krav för att den ska upplevas som läsvärd, samt att se hur skönlitteratur kan användas för att främja kulturell förståelse. Vidare vill jag se hur pedagoger ser på möjligheterna att använda skönlitteratur för att främja elevernas kulturella förståelse. Uppsatsen är riktad mot ämnet engelska och undersökningen genomfördes i form av djupintervjuer med fyra engelsklärare samt en enkätundersökning med elever. Enkätundersökningen genomfördes i en klass som undervisades av vardera pedagogen. Resultatet av undersökningen visade att lärarna och eleverna till stor del är överens om vad som ska läras ut även om lärarna tenderar att bli lite mer faktaorienterade i själva genomförandet.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.