SammanfattningMuseer har till uppgift att dokumentera, forska och samla in människans och naturens lämningar för att berika Kulturarvet och bidra med ny kunskap. Frågan är vad det är för kunskap som förmedlas och vad det är som väljs att ta med i Kulturarvet. Denna uppsats syftar till att lyfta fram diskussionen kring huruvida Kulturarvet och kunskapsförmedlingen är könsneutral och hur den dolda genuskonstruktionen speglas i utställningarna samt att studera hur ett genusperspektiv används och integreras på Tekniska Museet i Stockholm och Malmö Museer. Som empiriskt underlag ligger kvalitativa intervjuer med sammanlagt 8 representanter från båda museerna. Den teoretiska basen består av teorier kring kultur, Kulturarv och genus.

The purpose of this study is to investigate the tendencies among pupils concerning their attitudes towards History and some of the stated goals in the present and in the proposed course plan of History, since there is, probably, a change coming in 2011. The study is built on questionnaires answered by one hundred pupils at a Swedish upper-secondary-school. The results point to the fact that most of these pupils like history, but still they do not wish to make it an obligatory subject, which is a government proposal at the moment. Furthermore, the answers about sources, democracy, the use of History and the consciousness about History, have a clear tendency; there have been too little education about these areas during the pupils former nine years in school, still the pupils think that these are important areas to work with. Moreover, this study shows a disheartening picture when it comes to pupils knowledge of their cultural heritage. Only half of the pupils know which century Gustav Vasa lived in and just a third know what year universal suffrage was introduced in Sweden, two facts that ought to be set in most Swedes? mind..

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som Kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

This thesis is largely about museums and their role and development in and for society. With a field/case study of the District Six Museum in Cape Town, we try to encapsulate a modern function for museums within a context of 1) the current worldwide discussion on museums and their future, and 2) the development of a new democratic nation in South Africa, and museums possible role in that process. Through analysis of interviews made with concerned people within and outside the District Six museum weintend to get a picture of the views on this particular museum and its role and function, for its community and society at large, plus for other museums, as a possible role model. We find that this museum might be close to a type of museum that has been asked for by museologists and others in recent times..

In this essay I investigate how prehistoric cultural environments are portrayed in tourist publications. Through discourse analysis I aim to find clues on how cultural heritage is discussed and represented in existing media. I also investigate how the available media is affected by the tourist industry and its commercial motives. In recent portrayals of cultural heritage sites, there has been less information about the underlying history and other values have taken its place. Discourse about immaterial cultural heritage has not been present in tourist brochures from the 20th century but has been introduced in recent years while older publications discuss the role of our cultural heritage as essential components in our current society.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Syftet med vår undersökning är att beskriva de erfarenheter och berättelser om frukost som en särskild grupp elever bär med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berättelser från elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma åt elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berättelser visar på att de har en förståelse för den viktiga frukosten betydelse.

Churches are seen as one of Sweden's most valuable cultural heritage. They bear witness to a living tradition and gives us knowledge of society at large and therefore people's lives at different times. These buildings possesses a high value, which is shared by the vast majority, and they are protected by law. The concept of modern churches is in this essay the churches built after 1940, which is not covered by law. The older churches has therefore a cultural and historical value which the modern churches lack.About 600 churches are built after the year of 1940 and the total number of churches in the country is 3400.

This master thesis aims to examine the methods of the conservation field and their visionabout maintenance and change, in terms of liturgical values. This is to be able todetermine if there is a need to develop the methods that the field of conservation has tosafeguard the intangible cultural heritage of the churches.This is mainly a literature review, focusing on different tutorials from the Swedish nationalheritage board, and different texts on liturgy aswell as Unesco's Convention for theSafeguarding of intagible Heritage (2003), ratified in Sweden in January 2011. A casestudy of the practical work has been carried out on three churches that have undergonechange. The application process and the results were important for this study.The conclusion is that the conservation field have ambitions to preserve the liturgicalvalues, but they do not have sufficiently developed methods to do so. Nevertheless, itappears that most cases of change in churches, increases the liturgical values..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet ? en tyst kanon.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på..

Trädbestånden på våra skånska kyrkogårdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. På senare år har det uppstått allvarliga växtsjukdomar som idag hotar trädens existens och det krävs nu en förnyelse och variation av trädarter för att upprätthålla kyrkogårdarnas värde. Träden är viktiga element på våra kyrkogårdar och de vanligaste trädarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gå förlorat krävs det att ersättande trädarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade träd. Kyrkogårdens karaktär förändras därmed inte och det arkitektoniska uttrycket på platsen kvarstår vilket är mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trädarter som behandlas i denna studie är: Hästkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av någon allvarlig sjukdom men då trädet är kraftigt dominerande på skånska kyrkogårdar väljer jag ersättande trädarter även till detta träd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trädbestånd samt att skydda det nya trädbeståndet mot framtida sjukdomar på kyrkogårdar i södra Sverige.

Uppsatsen handlar om Malmö konstmuseums fasta utställning "Från 1500 till Nu" och hur besökaren förhåller sig till utställningen ur ett makt-, genus- och identitetsperspektiv. Uppsatsen är inriktad på museibesökare som fungerar som informanter. Upplevelsen på museet, historia och Kulturarv, identitet, äkthet och sanning, kvinnors plats i utställningen är några av de punkter som tas upp. Uppsatsen undersöker hur informanterna relaterar till utställningen, vad de vill att museet ska erbjuda dem och hur besökarna använder det de tagit del av på museet..

Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i så fall på vilket sätt, Stockholms äldre lägenhetsbestånd renoveras och presenteras på bostadsmarknaden på 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lägenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser på Bovision. Frågor som jag ställt och försökt besvara med hjälp av detta material är bland andra: om man kan spåra att ett gällande ideal vad gäller såväl planlösning som inredning i dessa lägenheter, vad det i så fall är för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet på något sätt modifieras utifrån husens ålder och stil.Jag kunde inte skönja några bevis på att husens respektive karaktärer särskilt iakttagits under renovering av våningarna. Eftersom exteriörerna på dessa fem hus skiljer sig så skulle ju i så fall också interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde påvisa ett starkt rådande nutida inredningsideal. I stället för att visa en känsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stå i tydlig och begriplig dialog därmed så följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det är mycket vitt, öppna planlösningar där möjligt, stora kök i direkt anslutning till sällskapsutrymmen och stor vikt lagd på hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.