Jag har valt att studera etnologi vid Lunds universitet med sikte pÄ en karriÀr inom museivÀrlden. Grundutbildningen i etnologi kan dÀrför bidra med en mÀngd anvÀndbara teoretiska redskap och en god inblick i mÀnskliga kulturmönster och livsvÀrldar. Genom tidigare studier i museologi samt yrkespraktik vid Malmö Museer har jag dock upptÀckt att arbetsuppgifterna pÄ ett museum Àven krÀver konkret kunskap om föremÄlens betydelser och hur man kan anvÀnda sig av dem i scenografiskt och pedagogiskt syfte. En möjlighet till fördjupning i den etnologiska föremÄlsforskningen, genom en förÀndrad kursplan eller möjligheten att vÀlja en tillÀggskurs, skulle alltsÄ vara till stor vÀrde för oss studenter som siktar pÄ en museal karriÀr.För att fÄ reda pÄ vilka etnologiska kunskaper som kan komma till anvÀndning pÄ ett museum har jag, med relevant litteratur som utgÄngspunkt, undersökt vad som definierar ett museum samt hur dagens museer arbetar. Genom intervjuer har jag sedan bildat mig en uppfattning om vilka kunskaper som verkligen krÀvs av de anstÀllda för att pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

MÄnga Àr vi som har drömmar och hoppas pÄ att göra karriÀr. Men tyvÀrr verkar inte alla ha samma förutsÀttningar. I mediebranschen likt mÄnga andra branscher Àr kvinnor pÄ chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller Àr det bara sÄ att karriÀrdrömmarna inte Àr lika starka hos kvinnor?Vi mÀrkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats Àr att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan pÄ hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.FrÄgestÀllningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berÀttelser om sina liv?  Och som pÄverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frÄgestÀllningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick hur det Àr att vÀxa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att fÄ rÀttvisa och rÀtt om sin egen frihet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om kulturhistoriska inslag anvÀnds i modersmÄlsundervisningen, hur elever upplever det och hur lÀrare uppfattar elevernas motivation för att lÀra sig modersmÄl med hjÀlp av kulturhistoriska inslag. Vi anvÀnde enkÀter för att samla in informationen frÄn lÀrare och elever för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Enligt vÄra resultat för att ge sprÄket mening tar lÀrarna gÀrna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. NÀr det gÀller motivationen Àr eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmÄlsundervisning..

The aim of this study was to illuminate the experience of climacteric in women with different culture backgrounds. The method was a literature review. Results are made of nine scientific articles. Sex main themes come out. The results are showing that the experience of climacteric is varying from woman to woman and from culture to culture.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor vÀrlden över. I Sverige fÄr varje Är fler Àn 8000 kvinnor besked om att de drabbats av bröstcancer. Sedan mitten av 1990-talet kallas alla svenska kvinnor mellan 40-74 Är regelbundet till mammografiscreening. Screeningen har visat sig sÀnka mortaliteten dÄ denna möjliggör en tidigare upptÀckt av bröstcancer Àn annars vore möjligt. Idag erbjuds mammografiscreening i ett stort antal lÀnder runt om i vÀrlden.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

Diversity Marketing eller mÄngfaldsmarknadsföring Àr ett fenomen som har spridits frÄn USA till andra delar av vÀrlden senaste decennierna. Etnicitet och kulturell tillhörighet uppfattas allmÀnt pÄverka bland annat konsumtionsmönster och individers preferenser. Det innebÀr att etnicitet har kommit att bli en segmenteringsvariabel och uppfattas vara ett tillÀmpbart marknadsföringsverktyg. VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att etnicitet och kulturell tillhörighet inte problematiseras i de sammanhang dÀr Diversity Marketing förekommer. Dessutom finns det en direkt risk att en betoning av till exempel etnicitet bidrar till att individer kategoriseras och fastnar i oförÀnderliga identiteter.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Bakgrund: Valet av uppsatsÀmne berör de ökade kraven pÄ kulturell kompetens som stÀlls pÄ arbetsterapeuter. Att granska och förstÄ arbetsterapeutiska teorier Àr viktigt för att ha förmÄgan att överföra teorierna i praktiken. Syfte: Syftet Àr att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och MoseyŽs modell. Metod: Arbetet Àr en studie dÀr datainsamling och analys har varit en jÀmsides process som kontinuerligt har vÀxt fram.Analysen har genomförts av utvalda begrepp frÄn de olika teorierna och har bestÄtt i en beskrivning av begrepp som sedan har jÀmförts mellan de olika teorierna. Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet Àr att uppfattningen om personens placering i förhÄllande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. MÀnsklig aktivitet bestÀms utifrÄn den sociala situationen och inte utifrÄn ett centralt placerat jag. Att göra nÄgot som har betydelse för kollektivet har högre prioritet Àn att göra nÄgot för sig sjÀlv som individ. I övriga modeller Àr begreppet person ett fristÄende, centraliserat begrepp med olika grad av nÀrhet till omgivningen. Slutsats: Slutsatsen Àr att bÄde skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört.

Det kommunala begreppet allmÀnkultur som Àr avgrÀnsat till liveframtrÀdande inom musik, teater och konst Àr utgÄngspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig Ät i olika kommuner, vilket en genomförd kartlÀggning av de skÄnska kommunerna visar. I denna uppsats studeras KÀvlinge kommun vars geografiska placering med nÀrhet till ett flertal storstÀder gör att det Àr förhÄllandevis nÀra till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet pÄverkas.Syftet Àr att undersöka hur kulturaktörer i KÀvlinge ser pÄ betydelsen av den lokala allmÀnkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för mÀnniskor i KÀvlinge kommun. Uppsatsen Àr uppbyggd av tvÄ frÄgestÀllningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmÀnkulturella framtrÀdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frÄgor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjÀnstemÀn och kulturarrangörer i KÀvlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, nÀrmiljö/nÀrhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fÀlt, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Denna uppsats behandlar Àmnet lÀrande i organisationer med avseende pÄ smÄ organisationer.VÄrt syfte Àr: att bidra med en ökad förstÄelse för hur lÀrandet pÄverkas av den interna kommunikationen i smÄ organisationer. Den hÀr förstÄelsen hoppas vi kan inspirera sÄvÀl praktiker som forskare, till att uppmÀrksamma den interna kommunikationens betydelse för lÀrandet inom smÄ organisationer.Studien bestÄr av tvÄ fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras frÀmst av deras storlek, samt att de bÄda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn ett ramverk som baseras pÄ forskning inom lÀrande i organisationer.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Dagens Sverige med mÀnniskor frÄn mÄnga olika lÀnder stÀller större krav pÄ sjuksköterskornas förhÄllningssÀtt och kunskap om mÀnniskors kultur, vÀrderingar och levnadssÀtt. Inte minst inom ambulanssjukvÄrden dÄ mötet med patienten kÀnnetecknas av att vara korta. Det Àr viktigt att man som vÄrdare och patient förstÄr varandra för att rÀtt vÄrd skall kunna ges snabbt. NÄgot som kan utgöra svÄrigheter för att kunna ge hjÀlp Àr bland annat sprÄkförbistring och olika sÀtt att se pÄ sjukdom och hÀlsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vÄrden. Att inte kunna göra en bedömning av patienten pÄ grund av att man inte kan kommunicera, förstÄ eller inte tillÄtas undersöka patienten kan leda till sÀmre möte mellan vÄrdare och patient som i sin tur kan leda till sÀmre vÄrd.