Uppsatsen undersöker fem lÀrares arbete och undervisning om litteraturoch lÀsstrategier utifrÄn skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lÀsstrategier och godlÀsförstÄelse. Litteratur anses vara traditionsbÀrare för kultur, historia ochgemenskap och för mÀnniskorsutveckling. LÀroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av lÀsningoch lÀsstrategier i undervisningen. Elever behöver tillgÄng till lÀsstrategierför att kunna lÀsa olika typer av texter pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivtsÀtt.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Along with the development of technology, the cross-border trade is increasing and therefore there is a need for greater consumer protection. A good consumer protection creates a feeling of safety for the consumer and that by itself may help to increase cross-border trade. This is one of the reasons for why the EU has established regulatory framework for electronic commerce, for example the Directive2000/31/EC. The direc-tive strives to create a similar law for electronic commerce within the European Union. This paper?s main purpose is to ensure that the directive is implemented properly in Swedish law, and if there are other possible ways to achieve the objective, other than the ones that the Swedish legislator has chosen.

Idag ser vi tecken pÄ en alltmer tilltagande globalisering av internationellt företagande. VÀrderingar blir inte bundna till speciella platser utan dessa finns representerade över nationsgrÀnserna och sÄledes fÄr de nationella grÀnserna endast en symbolisk betydelse. Detta till trots kan man inte blunda för det faktum att det Àr frÄga om ett kulturellt möte nÀr ett internationellt företag möter en nationell kultur. IKEA med en sin starka företagskultur med svenska vÀrderingar agerar internationellt. Hur uppfattas den starka företagskulturen i andra lÀnder med andra kulturer och vÀrderingar Àn i Sverige.

I dagens samhÀlle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lÀttare att förflytta sig över nationsgrÀnserna har detta öppnat dörrar för sÄvÀl privatpersoner som företag. I och med detta har mÄnga företag och organisationer fÄtt anpassa sig till, lÀra sig att förstÄ och hantera kulturell mÄngfald. I globala företag Àr det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anstÀllda med annan nationell kulturell bakgrund Àn sin egen. Detta kan ibland leda till missförstÄnd och merjobb, men bidrar Àven till dynamik och inspiration pÄ arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig pÄ tre djupgÄende intervjuer med managers pÄ olika nivÄer pÄ ett multinationellt callcenter i Wien.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet med vÄrt arbete Àr att se hur möte inom hemtjÀnsten mellan Àldre invandrare och hemtjÀnstpersonal ser ut ur hemtjÀnstpersonalens synvinkel. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vem som hemtjÀnstpersonal betraktar som Àldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vÄrden ser ut och vilka kulturkrockar som kan uppstÄ. Med vÄrt arbete ville vi Àven ta reda pÄ vilken kunskap hemtjÀnstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frÄgestÀllningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan Àldre invandrare och hemtjÀnstpersonalen fungerar. Vi ville Àven undersöka sprÄkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur SME bör agera pÄ den egyptiska marknaden för att göra framgÄngsrika affÀrer. Detta genom hÀnsyn till kulturella skillnader, nÀtverksbyggande samt personliga relationer. Syftet Àr att alla företag inte ska behöva göra samma misstag frÄn grunden utan kunna ta lÀrdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi samlat in data med hjÀlp av mestadels semi- strukturerade intervjuer dÀr vÄra respondenter sjÀlva fÄtt berÀtta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter frÄn internationell försÀljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angÄende den Egyptiska affÀrskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kÀnnetecknar det vÀsentliga nÀr ett företag gör affÀrer i Egypten och baseras pÄ de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen Àr extremt viktig för att göra affÀrer i Egypten varför det Àr grundstenen i modellen.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förvÀntningar pÄ ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan pÄverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag pÄ den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning med de anstÀllda. En av Clas Ohlsons mÄlsÀttningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssÀttet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stÀmmer överrens med de förvÀntningar som finns pÄ ledarskap i den nya kulturen. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna pÄverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.

Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets tvÄ största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, sprÄk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit mÄnga svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som Àr utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlÀgga produktionen i ett land med lÀgre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebÀr ett möte med en ny kultur och nya förutsÀttningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det dÀrför en hel del de behöver ta stÀllning till.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.