Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Culture Management Cultural management administration producent KKE management.

Studiens syfte Àr att undersöka orsakerna som invandrarkillar har nÀr de vÀljer fotboll före andra sporter, samt varför vÀljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte Àr att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att fÄ svar pÄ detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:Vilka Àr orsakerna till att invandrarkillar vÀljer fotbollen före andra sporter?Varför vÀljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen nÄgon inverkan för deras integration?För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att fÄ inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhÄllningssÀtt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag ocksÄ nÄgra fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och trÀnare.Resultatet visar att killarna i min studie Àr integrerade i det svenska samhÀllet, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhÀllet och samtidigt lyckats att behÄlla sin kultur och vÀrderingar.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med tvÄ olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgrÀnsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 ÄrsÄldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primÀr socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgÄngspunkt för uppsatsen Àr symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Studentförslag pÄ nybyggnad av Opera i VÀrtahamnen, Stockholm. Ca 40.000kvm, 3 scener.  .

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebÀr att ha mÀnniskor anstÀllda som hÀrstammar ur olika kulturer krÀvs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och fÀrdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmÄga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om vÄra olikheter vi införskaffar oss, desto lÀttare Àr det att förutse dessa problem och dÀrmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den problematik som kan pÄverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmÀssig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjÀlp av fyra personer pÄ dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som pÄverkar kommunikationen Àr uppdelningen av arbete och privatliv, anvÀndandet av Ni-formen, tvetydigheter, skÀmt och kroppssprÄket. De fördelar som kan identifieras nÀr personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar Àr att kommunikationen blir livligare, möjligheten att fÄ uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstÄr dÄ var och en ser saker och ting pÄ olika sÀtt.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat mÄnga ÄskÄdare genom Ären, kanske framförallt pÄ grund av filmernas sÀrprÀglade komposition och bildsprÄk. HÀr arbetar han grÀnsöverskridande med orörlig kamera, lÄnga tagningar och djupfokus. SjÀlv stÄr han med övertygelsen att en enda bild kan berÀtta sÄ mycket mer, och dÀrmed göra allt anvÀndande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson anvÀnder sig av grundar sig pÄ vad han sjÀlv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den hÀr uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildsprÄkliga inriktning som han har i förhÄllande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

 Bakgrund :I en allt mer mÄngkulturellt prÀglad vÀrld stÀlls sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med mÀnniskor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mÄngfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvÄrdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan mÀnniskor och tillÀmpas genom socialisationsprocessen och dÄ klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstÄ i omvÄrdnaden av patienter med smÀrta. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa kulturella faktorer som pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med smÀrta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie dÀr artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..

Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Arbetet gjordes för att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag lÀste flera olika forskningsrapporter, bland annat frÄn en stor undersökning inom EU dÀr ett försök gjordes att undersöka mÄluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda pÄ vilka mÄl lÀrare har med sin undervisning, och sedan togs reda pÄ i vilken utstrÀckning olika typer av undervisning hjÀlper eleverna att nÄ dessa mÄl.Resultaten visar att det bÀsta sÀttet att nÄ de fem huvudmÄlen (LÀnka teori och praktik, lÀra sig att utföra experiment, lÀra sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) Àr en blandning av undervisningsmetoder, dÀr laborativa moment Àr en viktig del. Min egen undersökning visade pÄ samma resultat. För att fÄ eleverna att förÀndra sina alternativa begrepp, sÄ att de stÀmmer bÀttre överens med de vetenskapliga, krÀvs nÄgot mer Àn en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god mÄluppfyllelse..

Att mÀnniskor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv Àr ett faktum och ett vÀxande samhÀllsproblem. Folks hÀlsa blir allt sÀmre och mÄnga sjukdomar hade kunnat förhindras med hjÀlp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvÄrdsaktiviteter. I studiens syfte stÀlls frÄgan varför folk vÀljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvÄrdstiden i Företag AB. Det efterfrÄgas ocksÄ om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förÀndrad friskvÄrd i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvÄrd i företaget.