The aim with this essay was that on the basis of the care staff?s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky?s theory about ?SOC?, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Hur utformas spelkaraktÀrer för att förmedla skrÀck till betraktaren?  SpelkaraktÀrer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade pÄ skrÀckgenrens tidigare historia. BÄde kvinnliga och manliga karaktÀrer har tydligt fokus pÄ sexualisering. Kropp och klÀdsel anvÀnds för att markera avstÄnd frÄn betraktarens kultur. FÀrger som betonar sexualitet, vÄld och ondska Äterkommer i karaktÀrernas utformning.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").

Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

There is an increase of financial integration, which can be seen in recent mergers of banks, financial institutions etc. in the European Union especially in the Nordic countries. However there are some weaknesses in providing consumers cross border services in the sector of banking, such as cross border bank account transfer of payments. The existing transaction costs do not encourage cross border services. Nevertheless a customer of a global or European bank can anticipate to be treated the same way in all of its branch offices inside the EU countries.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares instÀllning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrÄgestÀllningarVad har grundskolelÀrare för attityder till frÀmmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstÀmmighet bland grundskolelÀrare angÄende hur de ska förhÄlla sig till, och agera i frÀmmande situationer som uppkommer pÄ grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det nÄgra mönster eller samband mellan lÀrares Äsikter relaterat till Älder, kön etc.?.

Under vÄr lÀrarutbildning med huvudÀmne ?Kultur, medier, estetik? (KME) pÄ Malmö Högskola har vi fÄtt möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna pÄ hur man kan anvÀnda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gÄng bekantat oss med reflektion och lÀrt oss anvÀnda denna som ett verktyg i vÄrt lÀrande. Eftersom fokus legat pÄ pedagogens roll i skolan sÄg vi examensarbetet som ett utmÀrkt tillfÀlle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete Àr sÄledes att undersöka hur barn tÀnker kring en teaterförestÀllning de nyligen sett under skoltid.

Syfte och frÄgestÀllningarUndersökningens syfte Àr att nÄ en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. UtifrÄn intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande mÀn sett utifrÄn hegemonisk maskulinitet.FrÄgestÀllningar:Vad Àr utmÀrkande för den kultur som rÄder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika Äldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrÄn tvÄ huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive tvÄ underkategorier.ResultatFotboll Àr överlag maskulint prÀglat, en typisk fotbollsspelare Àr tuff och cool.

Denna studie syftar till att försöka förstÄ och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur bestÄr av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strÀvan att bevara en organisations grundlÀggande vÀrderingar och idéer. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt Edgar H. Scheins teori om kulturnivÄer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. VÄra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Grönsakskonsumtion hos arbetsklassmÀn sett ur ett genus- och klassperspektiv..

Denna studie handlar om sjÀlvhjÀlpskulturens utbud och hur individer anvÀnder sig av denna kultur i sin vardag. Studien Àr baserad pÄ 9 informanter som tittar pÄ sjÀlvhjÀlpsprogram eller lÀser sjÀlvhjÀlpsböcker. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva Àn de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie Àr grundad pÄ 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjÀlp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar Àven pÄ andra aspekter av sjÀlvhjÀlpsindustrin. .

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.