Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

More and more companies open up facilities and stores in countries all around the world. Entering a new country means a new culture, a new language, different norms and values and new people with a different way of thinking unlike what you are used to. In order to survive and be successful in this new country means that you have to adapt to the new culture and its components you encounter.The purpose of this thesis has been to identify possibilities and barriers in the Middle Eastern culture affecting international clothing companies. Furthermore it has been investigated how these companies must adapt their products and promotion to this culture.In order to obtain relevant data for achieving the purpose of the study interviews and observations was made at three international clothing companies in Tehran, Iran. These were Mango, United Colors of Benetton and adidas.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring pÄstÄendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta Àr nÄgot vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet pÄ förskolan eventuellt stÄr i konflikt med barnets grundlÀggande behov av beröring och pÄ vilka sÀtt detta i sÄ fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att pÄstÄendet till viss del stÀmmer, men att problemet frÀmst ligger i vuxnas rÀdsla för att bli missförstÄdd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rÀdsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrÄn i större utstrÀckning Àn kvinnliga pedagoger. Vi ser Àven hur pedagoger, utifrÄn förestÀllningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende pÄ barnets kön och dÀrmed sÀtter ramarna för barnets förhÄllningssÀtt till beröring.

I dagens Sverige vÀxer stÀndigt den skara barn som har rÀtt till modersmÄlsstöd. Barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska har enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) denna rÀttighet. Förskolans uppgift Àr, enligt lÀroplanen, att stödja utvecklingen av sprÄk, kultur och identitet för dessa barn. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolepersonal arbetar med barn som har tvÄ modersmÄl varav det ena sprÄket Àr svenska i en kommun dÀr inte modersmÄlsstöd ges av kommunen. Följs lÀroplanen? Jag har gjort studien med utgÄngspunkt i en rad aspekter som enligt tidigare forskning och erfarenheter verkar positivt vid arbete med modersmÄlsstöd.

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Women and men's equal, or unequal treatment has long been a topic of conversation and the workplace is a place where the topic has been and continues to be in question. This study examines the jargon and culture within student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective, focusing on female and male perceptions. The study poses the research question: What does the culture and jargon look like in student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective? The choice of method for the study has been qualitative semi-structured interviews, which has been performed on current and former employees from several student-run companies in Gothenburg. The results show, on average, that the jargon and culture are perceived as relatively equal, but that there can be considerable variation across different areas.

Syftet med denna studie Àr att nÀrmre studera ett IT-konsultföretags introduktionsprocess för att dÀrigenom identifiera vilka faktorer det Àr som möjliggör de nyanstÀlldas integration i verksamheten. Vi vill Àven undersöka om och hur vÀl dessa faktorer tillgodoses inom företaget i frÄga. Studien utgÄr ifrÄn en abduktiv ansats och det empiriska material som ligger till grund för studien har samlats in genom personliga intervjuer med en linjechef, en fadder och en nyanstÀlld - nyckelpersonerna i den introduktionsprocess som Àr föremÄl för studien. De empiriska data detta genererat har analyserats utifrÄn teorier om systematiserad introduktion, Knowledge Management och kultur. Undersökningen visar att integrationen av nyanstÀllda i fallföretagets verksamhet beror pÄ den nyanstÀlldes möjligheter till kunskapsproduktion, vilken gynnas av faktorer sÄsom möjligheten att skapa personliga kontaktnÀt, samarbete med erfarna kollegor, tillgÄngen till en arbetsmiljö som praktiskt frÀmjar kunskapsutbyte, samt en positiv instÀllning till kunskapsutbyte inom organisationen.

Syftet med denna studie Àr att spegla tidsandan i det tidiga 2000-talets Sverige sÄ som den tar sig uttryck vid annonser för bostadsförsÀljning. Hur kan ett svenskt hem se ut idag? Vad finns det för ideal kring hem och heminredning?.

I den hÀr uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av Àven fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om bruket av bisatsinledaren Àven fast harbörjat sprida sig frÄn informella texter till mer formella texter. Syftet Àr ocksÄ att undersökahÄllbarheten i ett antagande som förts fram av sprÄkvÄrdare att fast i Àven fast uttrycker nÄgotsÀkert och verkligt i förhÄllande till om i Àven om som uttrycker nÄgot osÀkert och osannolikt.Metoden bestÄr av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i Ärskurs 9och enkÀter till eleverna och deras svensklÀrare om attityder till Àven fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att Àven fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet frÄn elevernaslucktest kan dock varken sÀgas stödja eller förkasta antagandet att Àven fast uttrycker nÄgotsÀkert och verkligt och Àven om nÄgot osÀkert och osannolikt. DÀremot visar elevernasattityder till Àven fast i skrift de problem som den officiella sprÄkvÄrden mÄste ta stÀllning tillvid sprÄkförÀndringar.

Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Syftet med vÄr undersökning av nybilsförsÀljarna i Blekinge Àr att klargöra hur deras belöningssystem Àr uppbyggda. Sett ur ett ledningsperspektiv vill vi ocksÄ veta hur de uppfattar sitt belöningssystem, och om de skulle vilja att det utvecklades vidare. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ huruvida deras belöningssystem resulterar i de effekter som de eftersöker, och om systemet resulterar i ett positivt ekonomiskt resultat..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

Det faktum att juridiken och lagarna anvÀnds som ett politiskt och ekonomiskt styrinstrument Àr inget ovanligt. Detta gÀller likasÄ för arbetsskadeförsÀkringen som, sedan dess ikrafttrÀdande Är 1977, fÄtt genomgÄ flertalet reformeringar beroende pÄ sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förÀndringarna av försÀkringen ansÄgs vara nödvÀndiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försÀkringens historiska utveckling görs Àven ett försök att blicka framÄt och reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsÀkringen kan komma att se ut..