V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör nÀr de vÀljer sponsringsobjekt. En jÀmförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.Med en kvalitativ ansats har tre företag som Àgnar sig Ät kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jÀmförelse. Samtliga intervjuobjekt Àr belÀgna i Stockholm.Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till vÀrden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anstÀllda..

PÄ 80-talet tog ett nytt rÀttsligt institut kallat dold samÀganderÀtt sin form. Institutet har vÀxt fram i praxis och innebÀr att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samÀganderÀtt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet Àr Àgare till. Den dolda samÀganderÀtten innebÀr att den dolde samÀgaren kan krÀva att genom formenlig överlÄtelse eller dom bli insatt som öppen samÀgare i fastigheten. Innan den dolda samÀganderÀtten förvandlats till ett öppet samÀgande kan den öppne Àgaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hÀvda dold samÀganderÀtt för att fÄ ut mer vid en bodelning.

Resande har blivit en stor del av vÄrt samhÀlle och livsstilen för mÄnga unga mÀnniskor idag. Min studie Àr ett försök att belysa vad som fÄr oss att söka vÄr identitet i kulturer lÄngt frÄn vÄra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig sjÀlva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio lÀnder har med Australien, nÀmligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av vÀrlden. Den antropologiska metoden av fÀltobservationer och intervjuer med resenÀrer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig sjÀlva och vad som skapar denna kultur frÄn ett inifrÄn-perspektiv..

Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt sjÀlvförsörjande center för förÀldralösa barn i Tanzania..

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrderingens grunder, frÀmst utemiljöns vÀrdegrund och vÀrderingsmetoder med Àven vÀrderingsterorier i fastighetsbranschen. TvÄ grundfrÄgor följer uppsatsen: kan utemiljöer vÀrderas ekonomiskt och finns det ett samband mellan utemiljö och ett ökat vÀrde pÄ fastigheten? I uppsatsen sammanstÀlls olika teorier, vÀrderingsmetoder, forskningsrapporter och svar frÄn intervjuer som pÄvisar att det sker vÀrdebedömningar av vÄra utemiljöer. Utemiljön har en viktig roll vid fastighetsvÀrderingar, trots att den idag har en underordnad betydelse. Hur viktig denna roll Àr, beror pÄ omgivande faktorer och variabler.

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehÄlls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anstÀllda i olika befattningar pÄ Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva instÀllning till kunskap har stor inverkan pÄ spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anstÀllda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan pÄ spridningen av kunskap.

Bakgrund/Syfte: Inom Àldreomsorgen har det visat sig att personalen har en stor betydelse i att de Àldre ska fÄ ett trivsamt boende. Kulturaktiviteter har visats sig öka kommunikationen mellan de anstÀllda och mellan de anstÀllda och de Àldre. Syftet med denna studie var att belysa hur anstÀllda inom Àldreomsorgen upplever ett hÀlsofrÀmjande projekt med inriktning kultur som arbetsmetod.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med personal inom Àldreomsorgen. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till textfil och den analys som anvÀndes av data var temaanalys.Resultat: Resultatet delades in i tvÄ teman barriÀrer och hinder och möjligheter. I resultatet visade det sig att informanterna upplevde att tid och ekonomi var barriÀrer för att utföra kulturaktiviteterna.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fÀltet och en estetisering av det ekonomiska fÀltet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och nÀringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock Ànnu inte konceptualiserats. Genom att vÀnda blicken bort frÄn sponsringsbegreppet och istÀllet förstÄ samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, dÀr förstÄelsen samarbetenas dynamik tillÄts införliva social interaktion och utveckling av attityder, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Utbytesrelationen kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kunskapsutbyte och lÀrande.Denna studie som syftar till att förstÄ samarbeten mellan kultur och nÀringsliv har utvecklats runt tvÄ empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gÄ bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnÀrerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förstÄelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstÄ samarbetenas dynamik.

Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.

Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.