Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrån begreppen kultur och etnisk mångfald. En undersökning har gjorts på fyra fritidsenheter, på olika platser i Skåne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mångfalden. Syftet med vår undersökning var att ta reda på om och hur fritidsverksamheterna använder sig av kultur och etnicitet ute på enheterna.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet.Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet är ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mäter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer där störning uppstår.