Syftet med den här uppsatsen är att visa att teoretikernas användning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte är helt rättfärdigat. För att illustrera detta har jag använt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har ställt mig två huvudsakliga frågor; Vilka kulturella barriärer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de använt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjälp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behållet ett standardiserat koncept världen över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frågeställningar som dykt upp under arbetets gång samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltså hävdar motsäger teoretikernas påstående..

The purpose of this master?s thesis is to investigate the culture for children in the age of 10-12 year-old at the library in a small town and to see if the library and children shared the same view of the libraries missions. We have interviewed 3 groups of 5-7 children at two times. We have also interviewed a children librarian about her opinion of her work and childrenculture. The United Nations Convention on the Rights of the Child works as our theory in this thesis.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanställd ?matchar? en organisation i form av personlighet och värderingar, snarare än att denne besitter rätt yrkeskunskaper. Syftet är även att utreda om det finns en existerande organisationskultur på ett industriföretag, samt hur genomgående denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten är baserade på tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med två personer från organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med två olika rekryteringsföretag.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Caroline Frost. Populärkulturens plats i skolan. En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med min studie har varit att ta reda på hur elevers populärkultur uttrycks, hur den bemöts av läraren samt hur populärkulturen används i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under två veckor i en årskurs 2.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

-.

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ?tabuområden? inom ämnesinnehållet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var även att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller får för deras klienter. Frågeställningarna vi besvarar i uppsatsen är vilka föreställningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation, hur deras föreställningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat våld i nära relation ser ut samt om dessa föreställningar påverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att använda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv på etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) på hedersrelaterat våld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad på hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation. Skillnaden ligger främst i att de kopplar hedersrelaterat våld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat våld i nära relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ?Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?? och ?Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?? Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

Utställningens konventioner: analys av utställningsarbetet på Astrid Lindgrens Näs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster).

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd.