Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska.

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de är skollag, läroplan och kursplan. Varje ämne i skolan har en egen kursplan där ämnets kärna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger på kursplanen i hem- och konsumentkunskap och då framförallt de fyra övergripande perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolämnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda på hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk..

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Titel: Kan etisk kultur och etisk medvetenhet förbättra revisorsobjektivitet?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Glad och Madalina ErssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 ? januariSyfte: Uppsatsen syftar till att klarlägga möjliga samband mellan etisk kultur, etisk medvetenhet samt objektivitet och har sin bakgrund i tidigare forskning inom respektive ämne. Vi undersöker om ´Etisk kultur´ påverkar ´Objektivitet´, om ´Etisk Kultur´ påverkar ´Etisk Medvetenhet´ samt om ´Etisk Medvetenhet´ påverkar ´Objektiviteten´.Metod: Arbetet bygger på en deduktiv kvantitativ metod där vi använt oss av en tvärsnittsdesign i form av en surveyundersökning med en onlineenkät som insamlingsmetod för primärdata i studien. Primärdata har analyserats med statistiska metoder i statistikprogrammet SPSS och resultatet redovisas i huvudsak i tabellform vilket sedan diskuteras mot tidigare forskning.Resultat och slutsats: Inget signifikant samband har erhållits för hypotesen att ´Objektivitet´ skulle bero på ´Etisk kultur´ eller ´Etisk medvetenhet´. Ett signifikant samband för hypotesen att ´Etisk medvetenhet´ påverkas av ´Etisk kultur´ visade sig i resultatet av vår studie.

Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och synliggöra lärares reflektioner om dans som kunskapsområde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som står om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pågående forskning inom dans, rörelse, estetik och lärande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare i andra ämnen än dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lärare nämner positiva effekter av dans både som eget ämne och integrerat i det övriga lärandet.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda på vilka faktorer i lärandet som orsakar stress bland elever i år 4 och 5. Efter att ha varit ute på verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har då funderat över vad som är stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkät samt intervjuer med eleverna för att få fram svaren vi behövde till vår undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla ämnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svårt att hinna med arbetstakten i skolan..

Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla..

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus.

Uppsatsens titel: Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!                    Uppsats nivå: Kandidatuppsats i ledarskapFörfattare: Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus MattssonHandledare: Ingemar WictorNyckelord:  Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö.Problemformulering: Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet? Syfte: Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.                                            Teoretisk referensram: I vår teoretiska referensram har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer.                                                                       Resultat: Det resultat vi har kommit fram till, genom vår studie, är att chefer arbetar med kommunikation och kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen.

I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan påverkas av bl.a. mångkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick på historiska perspektiv och fortsätter med mångkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frågor intervjuade jag tio lärare på två olika skolor. En byskola med få invandrarelever och en förortskola med övervägande invandrarelever.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur eleverna upplever och påverkas av tidsstyrningen som finns i skolan. Jag har riktat in arbetet i ett elevperspektiv även om tidsstyrningen kan vara pressande även för lärare. 15 elever deltog i en uppsatsskrivning angående tiden i skolan. Elevernas utsagor i uppsatsrna har relaterats till den litteraturstudie som jag genomfört. I bakgrunden och i den teoretiska delen orienterar jag mig i hur tiden har studerats inom några discipliner.

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.Våra frågeställningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?.